PUSS - Professionsutvecklande samverkansseminarier om skolans möjligheter och utmaningar

Förskolans systematiska kvalitetsarbete i Hallstahammars kommun

Den 7 mars 2024 var temat för PUSS, förskolans systematiska kvalitetsarbete (SKA). Maritha Hammar, rektor på förskolan Duvan i Hallstahammars kommun, hade bjudit med sig förskollärarna Pernilla Vilhelmsson och Ellen Juhlin som med inlevelse presenterade hur de kontinuerligt och systematiskt arbetade med kvalitetsarbetet i den dagliga verksamheten. Här följer ett kort referat från seminariet:

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete i alla skolverksamheter och i läroplanerna framgår att förskolor och skolor kontinuerligt ska planera, följa upp, analysera och dokumentera hur de arbetar för att utbildningsmålen ska uppfyllas.

I Hallstahammars kommun finns en tydlig gemensam arbetsgång i form av ett pedaogiskt årshjul för att underlätta varje förskolas arbete med SKA. Utifrån politiska mål, visioner och prioriterade områden som bygger på analys av tidigare resultat skapar varje förskola ett gemensamt mål för den egna enheten. Detta mål löper sedan som en röd tråd i alla processer som pågår inom förskolan.

Utfrån det gemensamma målet sker kartläggning, planering, dokumentation, analys, uppföljning och utvärdering av undervisningen i den dagliga verksamheten. Med hjälp av det pedagogiska årshjulet där arbetsordningen tydligt framgår dokumenteras de olika arbetsprocesserna i den löpande verksamheten.

Pernilla och Ellen gav exempel på hur de veckovis planerade undervisningsaktiviteter med utgångspunkt från analys av tidigare undervisning och barnens egna önskemål. De gav även exempel på hur de dokumenterar undervisningen under genomförandet och hur de reflekterar över och analyserar resultatet. I alla steg finns barnens önskemål, kommentarer och reflektioner dokumenterade i både text och bild. Även vårdnadshavarna involveras i SKA när de tar del av förskolans undervisning som delges genom familjebrev, dokumentation på väggar och dagliga samtal. De får på det sättet god inblick i verksamheten och ges möjlighet att delta i arbetet.

Processen planering-dokumentation-reflektion-analys sker i respektive arbetslag och utvärderingen görs gemensamt på förskolan. Resultaten från utvärderingen sammanfattas och förs vidare till politikerna via rektor och områdeschef, och ligger till grund för nästa års mål och beslutsfattande.

Maritha berättar att Hallstahammars kommun arbetat på detta sätt sedan 2009 och det är etablerat i alla kommunens förskolor. För förskollärararna innebär det ett löpande arbete med dokumentation, men enligt Pernilla och Ellen sker det oftast tillsammans med barnen i gruppen via lärplatta, som en del av det dagliga arbetet.

Här kan du se presentationen Pdf, 5.7 MB, öppnas i nytt fönster. som visades under seminariet (öppnas i ny flik).

Läsundervisningens svårigheter och framgångar

Den 31 januari 2024 gästade läraren och masterstudenten Anna Gustafsson årets första PUSSeminarium. Anna, som är yrkesverksam på lågstadiet, har nyligen skrivit en magisteruppsats med titeln Läsundervisningens svårigheter och framgångar: En kvalitativ studie av lärares förståelse av läsundervisning. Här följer ett referat från seminariet:

Problemområde

Anna berättade att det var hennes nyfikenhet kring hur läsundervisningen kan utformas och varieras så alla elever kan tillgodogöra sig den, som ledde till studierna på Mälardalens universitets masterprogram i didaktik. Det problemområde som identifierades för magisteruppsatsen handlade om svårigheten för lärare att tillgodose allas rätt till en god läsundervisning enligt styrdokumentens krav, när elevernas behov ser så olika ut.

Bakgrund

Bakgrunden till studien utgick från forskning om läsundervisning, läsinlärning och motivation men också från den senaste PIRLS-undersökningen som Skolverket (2023) kommenterat. Enligt PIRLS har svenska elevers läsresultat minskat och de elever som inte når upp till lägsta nivån har fördubblats mellan 2016 och 2021, medan prestationerna på högsta nivån är oförändrade. Samtidigt visar undersökningen att svenska elever läser mer idag än tidigare år. Enligt Skolverket (2023) kopplas den nedåtgående trenden samman med motivation, självförtroende i läsningen och hemresurser.

Intervjuresultat

Annas studie utgick från att undersöka hur lärare upplever sin läsundervisning. Sju lärare intervjuades och efter en tematisk analys av empirin kunde tre teman skönjas:

• Elevens förutsättningar till läsinlärning:

• Lärare är beroende av skolans tillgångar till resurser
• Tid är en ”lyxvara”
• Skolans organisation förutsätter att lärare är detektiver

• Psykisk hälsa:

• Relationer lärare-elev och lärare-vårdnadshavare
• Motivationen behöver ombesörjas av läraren

• Varierad undervisning:

• Lärare vänder och vrider på sig själva
• Kartläggningar - pappersprodukt eller hjälpmedel?
• Behovens omfattning står ej i realitet mot vad skolans organisation kan hantera
• Läsundervisningen behöver bygga på en elevgrupp och inte utifrån individer

De framgångar för läsundervisningen som framträdde var att det är viktigt med goda relationer mellan lärare och elev, att läsundervisningen är lustfylld, att det får kosta tid och resurser, att olika läsundervisningsmetoder används, att kartläggningsmaterial används och att en snäv budget skapar uppfinningsrikedom.

Slutsats

Slutsatsen för studien var att forskningen förespråkar läsundervisning som praktiken inte har förutsättningar till. Detta beror på vilket paradigm (individualpsykologiskt eller socialinteraktionalistiskt) som råder och vilka olika förutsättningar som varje praktik har. Läs gärna presentationen eller uppsatsen för ett mer utförligt innehåll, se länkar nedan.

Undervisningstips

I den efterföljande diskussionen/frågestunden delade deltagarna med sig av undervisningstips som fungerat i deras läsundervisning. Här följer några:

• Skapa läslust genom bilderböcker i år 1. Samtala om texten och bilderna som visas på storbild. Alla kan delta.
• Utgå från skönlitteratur så tidigt som möjligt. Elevens motivation och intresse styr vad som ska läsas i läxa och i skolan.
• Hitta sätt för läsovana elever att lyckas. Kan de lyssna på bok när det är tyst läsning (Polyglytt eller Legimus)? Öva avkodning och läskondition vid annat tillfälle.
  
• Använda appen ”Boksamtal” där det finns frågor som kan användas till de flesta texter.
• Skapa mindre bokcirklar i elevgruppen, val av bok utifrån intresse.
• Dramatisera böcker eller uttryck. Hur ser en överraskad, nyfiken, rädd eller generad person ut? Hur kan händelsen i boken dramatiseras? Läs som en robot eller någon karaktär i boken.
• Lästräna med hjälp av gosedjur. Leka att gosedjuret läser och eleven agerar lärare.
• Öva läsning genom att ha en verklig mottagare, till exempel att läsa för yngre elever eller för husdjuret hemma.
• Integrera lästräningen i övrig undervisning. Hitta skönlitteratur som har koppling till de ämnen som ska läsas i SO/NO. Köp in klassuppsättningar av några utvalda titlar per årskurs.
• ”Beställa” berättelser via ChatGPT med de ingredienser som eleverna önskar. Utgångspunkt för att läsa och diskutera aktuella ämnen som är svåra att hitta texter om.

Här kan du se Annas presentation Pdf, 261.1 kB, öppnas i nytt fönster. och läsa hennes magisteruppsats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den text som refereras till i texten ovan är:

Skolverket. (2023). Pirls 2021 - Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationella perspektiv Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster..

Ansvarsfördelning i skolan - lärarens roll i en dynamisk skolmiljö

Den 16/11 2023 diskuterade Helena Hägg, gymnasielärare i samhällskunskap, religion, historia och svenska på Rinmangymnasiet i Eskilstuna, det relationella lärandets styrkor och utmaningar. Det var det tredje seminariet i serien Skolans möjligheter och utmaningar som anordnas av Mälardalens kompetenscentrum för lärande.

Temat kretsade kring skillnaden mellan privata och professionella relationer med utgångspunkt från hur elevrollen förändrats över tid. Helena diskuterade de krav som ställs på läraren, i mötet med eleven, för att balansera relationen med undervisningens form och innehåll. Hur skapas relationer som gynnar undervisningen?

Hon diskuterade även innebörden av lärares professionella relationsskapande och att som lärare gå in i och utgå från en roll som är annorlunda än många andra sociala roller, inklusive den privata/personliga. Hur kan läraren bygga goda relationer med eleverna utan att blanda in det privata eller personliga?

Helenas presentation Pdf, 172.6 kB, öppnas i nytt fönster. och i den refererade texter:

I Skolverkets text Relationellt klassrumsledarskap, av Åsa Hirsch Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., förtydligas perspektivet.

Aspelin och Johansson (2018) Relationell pedagogik - ingång till ett fält Öppnas i nytt fönster..

Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid högskolan i Kristianstad, erbjuder en fördjupning och öppna forskningsartiklar inom ämnet via hemsidan relationellpedagogik.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Crehan, L. (2018). Cleverlands: Vad skapar utbildning i världsklass? Studentlitteratur.

"Jag undervisar elever, inte pojkar och flickor": En mixed method-studie om svenska lärares genusföreställningar

Den 18/10 2023 presenterade och diskuterade Morlin Schubert, student på masterprogrammet i didaktik vid MDU, sin magisteruppsats om lärares genusföreställningar. Det var det andra seminariet i serien Skolans möjligheter och utmaningar som anordnas av Mälardalens kompetenscentrum för lärande.

Problemområde

Det problemområde som Schubert utgår från i sin undersökning är att vuxna gör skillnad på människor utifrån könstillhörighet, vare sig det sker medvetet eller omedvetet, vilket påverkar flickors och pojkars prestationer och mående. Exempel på detta är att barn växer upp i en värld där leksaker, kläder, färgval och förväntningar på beteenden är starkt könsuppdelade. I vuxenvärlden möter de ojämlika maktstrukturer, kvinnors sexualisering och mäns våld mot kvinnor. Samtidigt finns ett konsensus om flickors och pojkars lika värde och likabehandling, vilket också uttrycks i samtliga läroplaners värdegrundskapitel och i lärarens uppdrag. Dessa två motstridiga diskurser är utgångspunkten för undersökningen: Att det är och att det inte är skillnad mellan könen.

Syfte och frågeställning

Uppsatsens syfte är att undersöka lärares genusföreställningar i relation till elever. Undersökningen kopplas till olika klassrumsaktiviteter som ingår i undervisningsplaneringen. Följande forskningsfrågor formulerades:

1. Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet?
2. Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön?
3. Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön?

Undersökningen genomfördes dels genom intervjuer av sju lärare, dels genom en enkätundersökning som besvarades av 74 lärare, samtliga yrkesverksamma i högstadie- eller gymnasieskolan.

Resultat av intervjuer

Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och gav svar om lärares explicita, det vill säga medvetna, föreställningar om genus. Lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salsskrivningar. Lärarna ansåg även att tävlingar tilltalar pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av psykisk ohälsa orsakad av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller ”det manliga geniet” framkom.

Resultat av enkäten

Dessutom svarade 74 lärare på en enkät med korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på fem frågor på en sexgradig Likert-skala (1=inte sannolikt, 6=sannolikt). Enkätsvaren analyserades kvantitativt med avsikten att få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar om genus framkom. Analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever.

Undersökningen bygger på små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.

Läs mer i Morlin Schuberts presentation från seminariet Pdf, 947.7 kB, öppnas i nytt fönster. och i uppsatsen från 2023. "Jag undervisar elever, inte pojkar och flickor": En mixed method-studie om svenska lärares genusföreställningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.