Kollegial Observation och Lektionsanalys (KOoL): Ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt

Lärare och rektorer från fyra skolor i Köpings och Kungsörs kommuner samverkar med forskare vid Mälardalens universitet för att utveckla verktyg och strukturer som stödjer insamling, analys och diskussion av data från klassrumsobservationer. I det kombinerade utvecklings- och forskningsprojektet ska det australiska KU-materialet Quality Teaching Rounds (QTR) etableras, anpassas och utvärderas.

Syfte och forskningsfrågor

Syftet med utvecklingsprojektet är att utveckla verktyg och strukturer som stödjer lärare och rektorer i att samla in, analysera och konstruktivt diskutera data avseende klassrumsundervisning, med målet att utveckla undervisningen och det kollegiala samarbetet på skolorna.

Syftet med forskningsprojektet är att bidra till kunskap som kan utveckla och förfina ramverken kring kritiska faktorer av lärares kompetensutveckling (KU), framförallt vad gäller faktorerna innehållsfokus (att KU ska fokusera på undervisning i ett specifikt ämne) och kollektivt deltagande (att lärare på skolan deltar tillsammans i KU).

Syftet genererar följande forskningsfrågor:

• Hur påverkar KU-programmet lärares a) undervisningspraktik, b) visioner om god undervisning, och c) kollegiala samarbete?
• Vad kännetecknar skillnaderna mellan lärare i förändringar avseende a), b) och c)?

Samverkansparter

Skolledare och lärare från fyra skolor i Köpings och Kungsörs kommuner, forskare från Mälardalens universitet och rådgivande forskare från University of Newcastle i Australien. Projektet leds av Jannika Lindvall, lektor i didaktik vid Mälardalens universitet.

Tidsomfattning

Planering, etikprövning och datainsamling startar under HT23 och kompetensutvecklingsinsatsen pågår under VT24 – VT25.

Projektets bakgrund

Lärares kompetensutveckling (KU) anges ofta som en nyckel till att utveckla undervisningen och höja elevernas resultat. Enligt forskningsstudier (Kirsten m.fl., 2023) har det dock visat sig att de KU-program som lärare ofta deltar i inte visar några större effekter varken i lärares undervisningspraktik eller på elevernas resultat. Detta gäller även när KU utgår från vetenskapligt framtagna ramverk (Lindvall m.fl., 2022). Två kritiska nyckelfaktorer i KU-programmen har identifierats som särskilt intressanta för att förklara de uteblivna resultaten: programmens innehållsfokus och lärares kollektiva deltagande.

Innehållsfokus innebär att KU-programmet fokuserar på ett specifikt ämnesinnehåll och hur detta bör undervisas (Darling Hammond m.fl., 2017). Senare tids forskning har dock visat att även KU-program som fokuserar på generella undervisningspraktiker (oberoende av ämne och årskurs) kan visa på minst lika positiva resultat (Kraft m.fl., 2018).

Det kollektiva deltagandet kan också relateras till innehållsfokuserade KU-program som riktar sig till lärare med särskilda ämneskunskaper. Studier i Sverige, till exempel Kaufmann och Ryve (2022), visar att lärare i sådana typer av KU-program sällan kommer in på kritiska diskussioner om den egna undervisningen utan bekräftar och förstärker befintliga beteenden och attityder om undervisning och lärarens agerande i klassrummet.

Ett australiskt storskaligt KU-program, Quality Teaching Rounds (QTR), är ett av få som i forskningslitteraturen visat goda resultat beträffande lärares undervisningspraktik, elevresultat och kollegialt samarbete (Gore m.fl., 2017 och 2021; Gore & Rosser, 2022). I detta utvecklings- och forskningsprojekt ska det australiska KU-materialet, som fokuserar på lärares kollegiala observation och analys av lektioner, etableras, anpassas och utvärderas i en svensk kontext.

Projektarbetet

Projektet delas in i två delar, ett utvecklingsprojekt och ett forskningsprojekt.

Utvecklingsprojektet

Målet med utvecklingsprojektet att utveckla undervisningen och det kollegiala samarbetet på skolorna. I projektarbetet används det generiska KU-materialet Quality Teaching Rounds (QTR) som utvecklats i Australien och testats i större skala (Patfield m.fl., 2022). QTR har visat goda resultat på:

• elevernas prestationer (Gore m.fl., 2021),
• lärares undervisningspraktik (Gore m.fl., 2017) och
• lärares kollegiala samarbete (Gore & Rosser, 2022).

Materialet består av ett observationsprotokoll som kan användas vid klassrumsobservationer oberoende av årskurs och ämne. Till detta hör även en klassrumsguide som används för att analysera och diskutera resultatet av observationerna. Protokollet är indelat i tre områden: Intellektuell kvalitet, kvalitativ lärmiljö och signifikans. Det är avsett som stöd för lärarna att diskutera syften och strategier för undervisningen. Observationerna syftar till att synliggöra praktiker som:

• fokuserar på att eleverna utvecklar begreppslig och procedurell förståelse,
• skapar klassrum där elever och lärare arbetar i en produktiv och lärandemiljö och
• hjälper till att göra lärandet mer meningsfullt och viktigt för eleverna.

De deltagande skolornas rektorer och förstelärare genomgår inledningsvis en introduktion i QTR för att kunna leda det kollegiala arbetet. Detta följs upp med en QTR-workshop för samtliga deltagande lärare. Efter detta bildas grupper om fyra lärare, så kallade professional learning communities (PLC), som under läsåret genomför fyra till åtta observationsrundor med två veckors intervall. Varje PLC delar och granskar sin praktik på ett kritiskt och utvecklingsorienterat sätt med utgångspunkt från den data som samlats in under klassrumsobservationerna. Rundorna består av följande moment:

Forskningsprojektet

Det utvecklingsprojekt som beskrivits inledningsvis är startpunkten för ett mer omfattande forskningsprojekt som planeras att omfatta ytterligare sju års externt finansierad forskning. De lärare som ingår i den första studien utgör en så kallad pilotomgång för att kunna testa QTR-materialet i en svensk kontext, prova ut datainsamlingsverktygen, analysera data för ett första preliminärt resultat och för att etablera ett samarbete med de australiska forskarna på University of Newcastle.

Forskarna planerar att undersöka hur KU-programmet påverkar undervisningspraktiken, visionerna om god undervisning och kollegiala samarbeten. De vill även undersöka skillnader i dessa mellan de olika lärarna under förändringsprocessen.

Datainsamling sker genom lärarenkäter, intervjuer och videofilmade lektioner före, under och efter KU-programmet. Insamlad data används för att utvärdera projektet på respektive skola och planera fortsatt arbete kommande läsår. Data kommer även att inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet och bidra till fortsatt forskning om programteorier för lärares kompetensutveckling.

Projektets förväntade resultat

Projektet förväntas uppnå resultat ur tre perspektiv: för skolverksamheten, för samverkan och för akademin:

För skolverksamheten handlar det om att utveckla undervisningen och det kollegiala samarbetet på skolan. Att ha något gemensamt att förhålla sig till och arbeta utifrån och att höja kvalitén på undervisningen i klassrummet för att nå högre skolresultat.

Skolverksamma och forskare ges möjlighet att genom samverkan utföra forskning som är relevant för praktiken och som leder till vetenskapligt förankrad skolutveckling. Det gynnar lärarutbildningen att forskningen är baserad på den praktik som studenterna kommer att möta i en framtida yrkesvardag. Tanken är också att förstelärarna och rektorerna succesivt ska överta ledarskapet och driva vidare utvecklingsarbetet när projektet avslutats.

För akademin ges möjlighet att utprova QTR-materialet i en svensk kontext och att testa datainsamlingsverktyget. Ett samarbete med University of Newcastle kommer att etableras vilket blir viktigt för den fortsatta forskningen. En uppskalning av forskningsprojektet planeras ske med hjälp av andra finansiärer mellan 2025-2028.

Resultatspridning

Resultatet kommer att presenteras i de inblandade skolhuvudmännens organisationer för lärare, förstelärare, rektorer och eventuellt för politiker. Övriga parter inom Mälardalens kompetenscentrum för lärande är också givna intressenter.

Lärare inom lärarutbildningarna kommer att ta del av resultatet för att sprida det vidare till studenter i de kurser där resultatet är relevant att ta del av. Observationsprotokollet kan provas ut för användning under studenternas verksamhetsförlagda utbildning.

Projektets resultat planeras även att kommuniceras via vetenskapliga artiklar samt presentation på en europeisk konferens för utbildningsforskning.

Delar av den forskning som ligger till grund för projektet:

Darling-Hammond, L., Hyler, M. E., Gardner, M. (2017). Effective teacher professional development. Learning Policy Institute. Länk till rapport Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gore, J., Lloyd, A., Smith, M., Bowe, J., Ellis, H., & Lubans, D. (2017). Effects of professional development on the quality of teaching: Results from a randomised controlled trial of Quality Teaching Rounds. Teaching and Teacher Education, 68, 99–113. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gore, J. M., Miller, A., Fray, L., Harris, J., & Prieto, E. (2021). Improving student achievement through professional development: Results from a randomised controlled trial of Quality Teaching Rounds. Teaching and Teacher Education, 101, 1-12. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gore, J., & Rosser, B. (2022). Beyond content-focused professional development: Powerful professional learning through genuine learning communities across grades and subjects. Professional Development in Education, 48(2), 218–232. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kaufmann, O. T., & Ryve, A. (2022). Teachers’ framing of students’ difficulties in mathematics learning in collegial discussions. Scandinavian Journal of Educational Research, 1-17. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kirsten, N., Lindvall, J., Ryve, A., Gustafsson, J. (2023). How effective is the professional development in which teachers typically participate? Quasi-experimental analyses of effects on student achievement based on TIMSS 2003-2019. Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, Elsevier. 132 (2023) 10242. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kraft, M. A., Blazar, D., & Hogan, D. (2018). The effect of teacher coaching on instruction and achievement: A meta-analysis of the causal evidence. Review of Educational Research, 88(4), 547-588. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lindvall, J., Helenius, O., Eriksson, K., & Ryve, A. (2022). Impact and design of a national-scale professional development program for mathematics teachers. Scandinavian Journal of Educational Research, 66(5), 744-759. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Patfield, S., Gore, J., & Harris, J. (2022). Scaling up effective professional development: Toward successful adaptation through attention to underlying mechanisms. Teaching and Teacher Education. Advance online publication. Länk till artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.