Digitalisering och (mar)drömmar

Att vi drömmer, och rentav fantiserar, när det gäller digitalisering är troligen något många av oss inte vill känna oss vid. Teknologier är fasta saker med konkreta egenskaper, och visst är det så när man betraktar dessa i sig själva. Det är dock ofta att vi måste drömma om vi ska föreställa oss hur dessa teknologier i sig kan påverka just våra organisationer och aktiviteter. Vi har sedan ett decennium fått höra om enorma möjligheter till bättre analyser utifrån större mängder data, dvs. Big Data, och nu hör vi gång på gång tal om Artificiell Intelligens i olika former. Automatisering, bättre kunskap, bättre styrning, effektivare organisering, och innovativa möjligheter tycks vänta genom dessa. Det finns givetvis gott om berättelser om olika möjligheter som har realiserats av andra, men vad är det som får en att tro att detta även ska gälla för oss?

Att drömmande och fantasier är viktiga vet forskare sedan länge. Ibland pratar vi om visioner för att ge en form till framtidsdrömmandet. Utan dessa skulle det vara svårt att tänka sig att teknologier skulle ta form på marknader och det skulle också vara svårt att tänka sig att organisationer någonsin skulle orka ta sig in an kostsamma implementationsresor med betydande risker. Med rätt dos av drömmande kan organisationer i olika miljöer få för sig att även de kan uppnå något som aldrig tidigare har uppnåtts; eller så finner vi därigenom skäl att frukta att mardrömmar kan ta vid även för oss.

Ibland är vårt drömmande inte bara vårt eget. Försäljare av teknik och konsulter av olika slag bjuder på löften om möjligheter och pockar på vårt drömmande. Kanske tror försäljare och utvecklare själva på sina löften och deltar i drömmandet själva, kanske inte. Det är svårt att inte betrakta en del av digitaliseringen som en slags religiös verksamhet med sina präster och budord. Oavsett hur insäljandet av drömmar ser ut är i slutändan konsekvenserna våra.

Drömmandet om digitalisering kommer möjligen alltid pågå i våra organisationer men som är fallet med drömmar i stort måste vi även vakna för att betrakta vad som faktiskt kan slå in och vad som inte gör det. Något jag och många andra forskare dock ofta stött på är istället att tekniken har fler begränsningar än vad vissa vill prata om – och att bruket av teknik ofta kräver rätt förutsättningar och en hel del arbete i praktiken. Organisationer måste inte bara lockas av framtidsdrömmar men också kunna realisera dessa. Detta gäller inte bara banbrytande teknik men teknik i stort. Stora eller små drömmar kan bli stora eller små besvikelser. I cykler tycks detta gå. En dröm väcks till liv och möter en tråkigare, praktisk verklighet, och så väcks en till dröm till liv som i sin tur möter sitt öde. Så tycks detta pågå.

Är det fel att drömma? Nej, men vi kanske borde vara ärligare om att vi faktiskt drömmer när vi pratar om digitalisering. På så vis kanske vi är bättre förberedda för eventuella besvikelser. För de som fruktar vissa av digitaliseringens konsekvenser innebär detta även att det finns skäl att lugna sig. En mardröm måste inte bli verklighet, eller?

Inti Lammi Länk till annan webbplats.