En flexibel arbetsplats kräver stabilitet!

Tekniska framsteg inom digital teknik och arbetsgivarnas strävan efter att minska sina risker genom att diversifiera anställningsformerna för olika slags medarbetare har länge drivit på flexibiliseringen. Från arbetstagarnas sida, är de så kallade digitala nomaderna kanske den mest extrema formen av flexibilisering. Digitala nomader är ofta kunskapsarbetare och kan vara långtidsanställda, men är oftast frilansare eller projektanställda av som förkroppsligar ”work from everywhere”. Dessa nomader drivs av att kunna resa obehindrade. Baksidan är att denna livsstil blir lätt också en ”work anytime” utan möjlighet att skapa gränser mellan privat liv och arbete. Som konsekvens, verkar denna extrema flexibilitet resulterar i ett behov av rutiner, gemenskap, disciplin – det är bland annat dessa behov som leder digitala nomader till att söka sig till olika coworking space. De verkar med andra ord fortfarande behöva en arbetsplats, något som ger dem stabilitet och sammanhang genom att rama in arbetet i samma typ av estetik oavsett var i världen man är, erbjuda wi-fi och andra nödvändiga tekniska lösningar, samt samla andra likasinnade från den så kallade ”kreativa klassen”.

De vanliga kontoren hade också börjat förändras innan pandemin – själva arbetsplatsen hade börjat bli allt mer flexibel. Aktivitetsbaserade kontor och flexibla kontor används allt mer, för att göra arbetsplatsen mer dynamisk, kollaborativ och samtidigt kostnadseffektiv. Målet att bryta ner de silos som ofta finns i organisationer har därmed operationaliserats i kontorsytor där stabila gränser har suddats bort. Detta har skapat nya kontaktytor medarbetare emellan, men också tagit bort den stabilitet och det sammanhang som den traditionella arbetsplatsen erbjöd. Chefer behöver därför lägga energi på att återigen skapa en känsla av sammanhang och stabilitet för medarbetarna. Detta är något som har ytterligare komplicerats av den ökad förekomst av hemarbetet som pandemin ledde till.

Allt detta innebär att i kunskapsintensiva yrke ställs dagens chefer inför utmaningen att återskapa en känsla av stabilitet och sammanhang, samtidigt som de förväntas behålla och utveckla det flexibla arbete och den flexibla arbetsplatsen som har blivit alltmer vanliga. Nya sätt att arbeta tillsammans och att underhålla relationer behöver då utvecklas. Detta inkluderar diskussioner kring och framtagning av riktlinjer för var man förväntas arbeta, varför, och hur möten ska gå till. Dessa frågor diskuteras just nu i många organisationer, men ofta utan en förståelse för vad behoven är och vad för roll en arbetsplats kan spela. Vi föreslår därför att utveckla ens förståelse av behov av stabilitet och sammanhang å ena sidan, och flexibilitet å andra sidan, för att gå bortom en diskussion om vi ska gå ”tillbaka” eller inte som riskerar missa centrala dimensioner i vad arbetsplatsen gör för arbetet och medarbetare.

Lucia Crevani