Text

När viljan finns – men praktiken bromsar. Vad krävs för att samverkan ska hålla över tid?

Den frågan stod i centrum för ett öppet digitalt lunchseminarium om samverkan inom äldreomsorgen. Slutsatsen var tydlig: det är sällan brist på idéer som stoppar samverkan, utan snarare hur ansvar, makt, styrning och resurser hanteras i praktiken.

Illustration som sammanfattar seminariets huvudbudskap om samverkan i äldreomsorgen – från god vilja till hållbar praktik – med fokus på tid, tydlig ansvarsfördelning, civilsamhällets roll och att mäta faktisk nytta snarare än aktiviteter.

Fem återkommande lärdomar

Under samtalet lyftes flera konkreta perspektiv på vad som stärker – och riskerar att försvaga – samverkan över tid:

  • Samverkan måste få ta tid – det finns inga snabba lösningar.
  • Makt, ansvar och risk behöver synliggöras tidigt för att undvika otydliga förväntningar längre fram.
  • Civilsamhället kan inte ses som en “billig resurs” – hållbar samverkan kräver rimliga förutsättningar.
  • För mycket detaljstyrning kan kväva civilsamhällets styrkor, som ofta bygger på flexibilitet och lokalkännedom.
  • Uppföljning bör fokusera på faktisk nytta, inte enbart på genomförda aktiviteter.

Seminariet arrangerades av Samhällskontraktet och modererades av Emma Victoria Nilsson, med inspel från Petra Edoff. Medverkade i panelen gjorde Anna Fyrberg Yngfalk, Karin Liljeblad och Emma Henriksson.

Avslutningsvis skickades en fråga vidare till alla som arbetar med samverkan i praktiken: Vad är den största bromsklossen för att samverkan ska hålla över tid?