Läraragens i mellan­stadiets kemi­undervis­ning

I sin avhandling undersöker Charlotte Dunne lärares agens i mellanstadiets kemiundervisning – från didaktiska val och transformering av ämnesinnehåll till hur strukturer, material och kollegiala sammanhang påverkar lärarens handlings­utrymme. Resultatet ger viktiga perspektiv på lärar­professionen i en tid av ökad styrning och minskat elevintresse för NO-ämnen.

Under hösten 2025 disputerade Charlotte Dunne, universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet, med avhandlingen Planering pågår: Läraragens och didaktisk transformering i mellanstadiets kemiundervisning.

Bakgrund

Charlotte Dunne är utbildad gymnasielärare i kemi och biologi och har en bred erfarenhet från undervisning i skolans olika stadier – från årskurs 5 till gymnasiet och komvux. Efter flera år i klassrummet tog hon steget till högre utbildning och började arbeta vid dåvarande Mälardalens högskola som kemilärare på tekniskt basår. Snart väcktes dock intresset för lärarutbildningen, vilket ledde till att hennes fokus allt tydligare riktades mot undervisning av blivande lärare.

Under senare år har hon främst undervisat i kemi och biologi inom grundlärarprogrammet 4–6, men även medverkat i förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet F–3. Inom ämneslärarprogrammet har hon arbetat nära den verksamhetsförlagda utbildningen för blivande kemilärare.

Vägen mot en forskarutbildning

Beslutet att påbörja forskarutbildningen växte fram ur en praktisk utgångspunkt. Efter några år i lärarutbildningen väcktes ett behov av att utveckla den egna undervisningen och fördjupa förståelsen för de naturvetenskapliga ämnenas didaktik – i synnerhet kemiämnets. Det blev så småningom startpunkten för Charlottes forskningsresa.

Jag kände ett intresse av att fördjupa mig mer i didaktiska frågor, och det blev naturligt att rikta in mig mot mellanstadiets kemiundervisning eftersom det varit mitt undervisningsfokus under lång tid.

Inledningsvis kretsade forskningsintresset kring ett mer specifikt kemiinnehåll, för att successivt alltmer fokusera på lärares professionella handlingsutrymme – deras agens. Charlotte började undersöka hur NO‑lärare i mellanstadiet uppfattar sitt handlingsutrymme, det vill säga möjligheten att fatta medvetna didaktiska beslut, och vilka faktorer i undervisningens kontext som påverkar dessa val.

Från början hade jag ett tydligt fokus på kemiundervisningen. Men något jag länge brottats med, både som verksam lärare i skolan och i lärarutbildningen, är frågan om urval. Som lärare gör man ständigt didaktiska val – men vad är det som gör att vissa val får undervisningen att fungera bättre än andra?

Den ursprungliga inriktningen utvecklades därmed mot ett bredare fokus på naturvetenskapernas didaktik och undervisning i stort – med kemin som en sammanhållande kärna.

Planering pågår: Läraragens och didaktisk transformering i mellanstadiets kemiundervisning

Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling och består av fyra vetenskapliga artiklar. Materialet bygger på intervjuer med mellanstadielärare och fokusgruppssamtal med lärarstudenter i grundlärarprogrammet 4-6, observationer av kemi­undervisning, analyser av undervisningsmaterial samt en systematisk litteratur­studie. Syftet med avhandlingen är att bidra med fördjupad kunskap om lärares professionella utrymme – deras agens – i arbetet med att transformera ämnes­innehåll till undervisning. Samt att, med utgångspunkt i detta, bidra till att utveckla lärarstudenters agens.

I avhandlingen riktas uppmärksamheten mot lärares agens i utformning och genomförande av kemiundervisning. Fokus ligger på transformeringen av ett givet ämnesinnehåll – hur det tolkas, bearbetas och anpassas av läraren för att bli meningsfull undervisning för en specifik elevgrupp. Avhandlingen belyser specifikt den enskilde lärarens agens i denna process och hur den formas i samspelet mellan läraren och undervisningssituationen. Handlingsutrymmet påverkas av en rad ramfaktorer, såsom styrdokument, lärarresurser, skol- och klassrumsmiljöer, läromedel och elevers förkunskaper.

Kemiämnet lyfts fram i avhandlingen som särskilt intressant ur ett transform­erings­perspektiv, då skolämnet ofta uppfattas som svårt både att lära sig och att undervisa i, samtidigt som elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen tenderar att minska under mellanstadiet. Här skulle kemiundervisningen kunna spela en avgörande roll genom att erbjuda ett meningsfullt och engagerande ämnesinnehåll. Därtill har kemiämnet genomgått betydande förändringar, både historiskt och i nutid – från att tidigare ha ingått i naturorienterande ämnena på mellanstadiet, till att idag ha ett mer definierat men även förändrat innehåll. Dessa förändringar ställer ökade krav på lärarens didaktiska arbete och synliggör betydelsen av lärarens agens i planering och genomförande av undervisningen.

Stärkt läraragens trots strukturell styrning

En av artiklarna utgår från observationer av undervisning i årskurs 4-6 med fokus på temaområdet "Kemiförsök", hämtat från skolutvecklingsprogrammet naturvetenskap och teknik för alla (NTA). Studien visar att standardiserade undervisningsresurser, såsom NTA-lådorna, inte enbart kan begränsa lärarens agens utan även stärka den.

NTA-lådorna erbjuder ett strukturellt stöd och lärarna använder sällan materialet rakt av, vilket har visat sig både i tidigare forskning och i mina resultat, säger Charlotte. De anpassar materialet aktivt utifrån sina egna professionella övertygelser – vad de vill förmedla genom undervisningen, vilka kunskaper eleverna ska utveckla och elevernas behov.

Lärarnas personliga erfarenheter och övertygelser får därmed stort genomslag i planering och genomförande av undervisningen, trots att det laborativa materialet och den strukturerade lärarhandledningen ger en tydligt styrande ram. Historiska perspektiv, fokus på naturvetenskapliga begrepp eller utveckling av elevers resonemangsförmåga är några exempel på vad lärarna satte för ytterligare mål för undervisningen än det aktuella ämnesinnehållet.

Avsaknad av kollegiala sammanhang

Ett annat resultat från avhandlingen är att det identifierats en brist på kollegiala sammanhang för NO-lärare på mellanstadiet där de kan föra ämnesrelaterade diskussioner och kollegiala samtal, särskilt i relation till kemiämnet.

I intervjuerna nämndes att NTA-lådor och gamla nationella prov i NO användes som en slags kvalitetsgarant för lärarna och visade en rimlig riktning för undervisningen, enligt lärarna. Det innebar också att NTA fick ta stort utrymme för kompetens­utvecklingen av NO-ämnena – specifikt i kemi. Kollegiala sammanhang och fortbildning kring kemiundervisningen tillskrivs främst NTA, i och med de utbildningar som krävs för att använda lådorna.

Enligt tidigare forskning upplever lärare att kemi är ett av de NO-ämnen de känner sig minst trygga i att undervisa, vilket i sin tur påverkar deras prioriteringar i undervisningen. Bristen på tid och strukturer för kollegialt utbyte identifieras som ett hot mot lärares möjlighet att utveckla undervisningen och utöva sin professionella agens.

En utmaning med lärarens agens är att den förutsätts när det kommer till att forma undervisningen utifrån aktiva val, driva förändring och utveckla undervisning – att agera på kreativa och nya sätt och ge motstånd mot givna regler och rutiner.

Att skapa kollegiala sammanhang där lärarnas kompetens och engagemang tas tillvara och där det kan föras ämnesspecifika diskussioner i alla NO-ämnen är, enligt Charlotte, en förutsättning för att lärarna ska ges möjlighet att utveckla agens. NTA kan integreras som en del av de fortbildningsinsatser som erbjuds NO-lärarna, eftersom skolutvecklingsprogrammet är uppskattat och redan erbjuder kompetensutveckling och deltagande i kollegiala sammanhang kring undervisningen i NO. För att detta ska ske finns behov av kompetensutvecklingstid för NO-ämnena samt strukturer och stöd för kollegialt arbete – något som Charlotte ser som avgörande för framtidens NO-undervisning.

Vad händer nu?

Efter disputationen fortsätter Charlotte Dunne att undervisa inom lärarprogrammen. Fokus ligger fortsatt på undervisning, men med ambitionen att i högre grad samverka med skolor och lärare för att utveckla kemi- och NO-undervisningen på mellanstadiet.

Även om inga formella forskningsprojekt är påbörjade just nu finns flera idéer, särskilt kopplade till läraragens, kollegialt lärande och elevers minskande intresse för NO-ämnen.

Regeringen uttrycker i STEM-strategin som kom förra året, att NO-undervisningen behöver förändras för att engagera eleverna. När intresset för NO-ämnena minskar på mellanstadiet och trenden förstärks under högstadiet så är lärarens agens ett centralt område att fokusera på, eftersom det är kopplat till förmågan att driva undervisningsutveckling, avslutar Charlotte.

Läs Charlotte Dunnes avhandling i sin helhet genom att följa länken nedan:

Planering pågår: Läraragens och didaktisk transformering i mellanstadiets kemiundervisning, DiVA-portal