Meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete på didaktisk grund

Projektets bakgrund

Systematiskt kvalitetsarbete är obligatoriskt men upplevs ofta som administrativt orienterat och fjärmat från undervisningens praktik. Historiskt har styrningen av svensk skola gått från centralisering till decentralisering och tillbaka, med ökande detaljstyrning och juridifiering som resultat (Englund, 2018). Internationellt har liknande trender förstärkt fokus på mätbara resultat och standardiserade bedömningar, vilket skapar spänningar mellan organisatorisk styrning och didaktisk förståelse (Uljens, 2017).

Tidigare följeforskning vid den aktuella gymnasieskolan har visat att kvalitetsarbetet upplevs som styrt ”uppifrån” och inte integrerat i lärarnas praktik. Det grundläggande problemet som identifierats är att undervisningen har ett professionsspråk – didaktik – där utveckling av undervisning ingår som en naturlig del. Samtidigt styrs skolan centralt, och kvalitetsarbetet kopplas till aspekter och terminologier som kan upplevas främmande för den praktiserande läraren.

När utbildning reduceras till mätbara resultat och administration, osynliggörs de pedagogiska aspekterna. Ett viktigt forskningsområde blir därför att undersöka hur skolledare och lärare kan navigera i denna spänning mellan organisatorisk styrning och didaktisk förståelse. Kan en balans uppnås där kvalitetssäkringen stärker, snarare än begränsar, pedagogisk frihet och lärar­professionens autonomi? Med didaktiken som praktiskt och teoretiskt sökställe vill skolan utveckla ett kvalitetsarbete som upplevs som organiskt, självklart och inte något som tar tid från ”det riktiga arbetet”.

Syfte och forskningsfrågor

Utgångspunkten i detta projekt är en problematiserande ansats som undersöker hur organisationsutveckling, inte sällan styrd av mätbara mål, uppföljningar och rapporteringar, kan kompletteras med en fördjupad undervisnings- och professionsutveckling på didaktisk grund. Fokus kommer ligga på skolans arbete med implementering av den nya läroplanen Gy25, där de nya ämnesbetygen av skolan anses möjliggöra ett pedagogiskt skifte, från måluppfyllelse och matristänkande till innehåll och bildningsprocesser. Forskningsfråga:

Hur kan professionskunskap och didaktik utgöra möjliggörare för skolans kvalitetsarbete med fokus på undervisning och elevers lärande?

Projektarbetet

Projektet baseras på en samverkansmetodologisk ansats, där frågeställningar, processer, och kunskapande utvecklas i dialog mellan forskare och praktiker, med didaktiken som gemensamt sökcentrum (Rytzler, 2022).

Projektet bygger på aktionsforskning och forskningscirklar där forskare, lärare och skolledare tillsammans utvecklar kvalitetsarbete med didaktiskt djup kontinuerligt under två terminer. Forskarna deltar 4–5 gånger per termin och bidrar med teoretisk fördjupning, analys och dokumentation. Arbetet organiseras i aktionscykler:

1. Planering av aktioner utifrån identifierade behov.
2. Genomförande i undervisning och kollegiala sammanhang.
3. Reflektion och analys tillsammans med forskare.

Metodologin kombinerar praktiska handlingar med teoretisk fördjupning och kontinuerlig utvärdering enligt ett ramverk för samverkan (Henrick m.fl., 2023).

Projektets förväntade resultat

Projektet förväntas bidra till en skola på vetenskaplig grund genom att integrera didaktik i det systematiska kvalitetsarbetet och skapa strukturer för professionellt lärande. Resultatet blir en ökad professionsmedvetenhet och en fördjupad kunskap om hur skolutveckling kan bedrivas med utgångspunkt i undervisningens villkor och elevers meningsskapande.

Resultatspridning

Resultaten kommuniceras via:

• Vetenskapssamhället: Konferensbidrag och artiklar.
• Huvudmannens organisation: Kontinuerlig dialog, skriftlig rapport och muntlig presentation.
• Lärarutbildning: Undervisning i kurser, medverkande i ämneskollegium och programråd, samt inom ramen för Mälardalens kompetenscentrum för lärandes verksamhet: PUSS-seminarier, forskardialoger, reportage på Pedagog Mälardalen och som exempel på praktiknära forskningsprojekt.