Musik i förskolan
Musik kan bli ett kraftfullt verktyg i förskolans vardag när förskolepersonalen får möjlighet att utveckla sin kompetens och sitt mod att använda den. I ULF-projektet Musik i förskolan undersöks hur kompetensutveckling i musikämnet kan stärka undervisningen och påverka förskolans verksamhet i praktiken.
Anna Ehrlin, professor vid Mälardalens universitet. Foto Jonas Bilberg
Utbildning Lärande Forskning (ULF)
Inom ULF bedrivs praktiknära forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap i förhållande till befintligt forskningsläge, såväl nationellt som internationellt, där forskare, lärare och skolledare utvecklar kunskap tillsammans. Signifikativt är en jämbördig och komplementär samverkan genom hela forskningsprocessen, från idégenerering till resultat och spridning. Läs mer om ULF:
ULF – praktiknära forskning i samverkan
Ett av de åtta ULF-forskningsprojekt som beviljades medel under hösten 2025 är Musik i förskolan. Projektet genomförs i samverkan mellan personal vid en förskola i Västerås och forskare och musiklärare vid Mälardalens universitet.
Projektets syfte och forskningsfrågor
Projektets syfte är att undersöka hur kompetensutveckling för förskollärare inom musikämnet kan bidra i förskolans verksamhet samt fördjupa förskolepersonalens ämneskunskaper och didaktiska handlingskunskap. Forskningsprojektet kommer att utgå från följande frågeställningar:
- Vilken ämneskunskap och didaktisk handlingskunskap beskriver förskollärare som mest betydelsefull att utveckla ytterligare för att kunna undervisa barn i och genom musik?
- Vad i kompetensutvecklingsprojektets musikpass beskrivs ha störst inverkan på förskollärarnas kompetensutveckling?
- På vilket sätt påverkar forsknings- och kompetensutvecklingsprojektet de deltagande förskolornas verksamhet i allmänhet och undervisningen relaterat till musik i synnerhet?
Samverkansparter
Två forskare och en musiklärare vid Mälardalens universitet (MDU) genomför projektet i samverkan med personal vid en förskola i Västerås. Övergripande projektansvarig är Anna Ehrlin, professor vid MDU.
Tidsomfattning och planering
Projektarbetet sträcker sig över två år. Projektet startas upp hösten 2025. Observationer, workshopar och insamling av data sker under hösten 2025 och våren/hösten 2026. Dataanalys och resultatsammanställning sker under våren 2027.
Projektets bakgrund
Studier har visat att musik har stor betydelse för barns utveckling inom flera olika områden (Barrett m.fl., 2019) men musikundervisning har trots det visat sig vara ett område som inte prioriteras för utveckling och som har ett begränsat utrymme i förskolan (Ehrlin, 2023; Niland & Holland, 2019; Vist & Os, 2020). Det beror dels på att många förskollärare upplever sig osäkra eller inte musikaliska nog för att undervisa i ämnet (Ehrlin & Wallerstedt, 2014; Bilalovic Kulset & Halle, 2019), dels på att förskollärare vid många förskolor väljer att arbeta med ett för dem välbekant innehåll av till exempel sånger (Hagen & Haukenes, 2017; Persson Aronsson, 2022).
Tidigare forskning visar dock att musikundervisningen kan utvecklas om förskollärare får stöd att utveckla sin egen kompetens inom ämnet (Bilalovic Kulset & Halle, 2020). Detta är vad forskningsprojektet syftar till: att erbjuda den deltagande förskolans pedagoger kompetensutveckling i musikundervisning, eftersom de själva identifierat ett behov av att stärka hela personalens kunskap inom området.
Projektarbetet
Kompetensutvecklingen pågår under tre terminer och innefattar tolv musikpass, uppdelade på fyra tillfällen per termin. Tre av dessa observeras av en passivt deltagande forskare. En gång per termin ska en workshop anordnas för att involvera samtlig personal på förskolan i praktiska musikaktiviteter. Intervjuer, både individuellt och i grupp, ska hållas efter observationerna. Efter att all data har samlats in ska forskarna sammanställa och analysera resultatet inför presentation.
Projektets förväntade resultat
Målet med forskningsprojektet är att kunna utveckla den pedagogiska och musikaliska kompetensen hos förskollärare, samt fördjupa kunskaperna och stärka musikundervisningen i förskollärarutbildningar på lärosäten i och utanför Sverige. Det är viktigt att förskollärare känner sig trygga och säkra nog att leda musikundervisning, och förhoppningen är att projektets kompetensutveckling ska lyckas med det. Det finns även förväntningar om att se mer variation och bredd i undervisningsmomenten efter forskningsprojektets slut.
Resultatspridning
Resultatet av forskningsprojektet kommer att redovisas under särskilda kommunala och regionala kompetensutvecklingsdagar, och presenteras i olika vetenskapliga journaler, artiklar och på forskningskonferenser. Det kommer även att presenteras för det nationella nätverket inom musikundervisning.
Forskarna önskar använda resultatet från forskningsprojektet i utbildningen av blivande förskollärare. Projektet ska även möjliggöra för studenter som vill fördjupa sig inom musikundervisning eller kompetensutveckling att närmare studera hur ett sådant arbete kan se ut.
Delar av den forskning som ligger till grund för projektet
Barrett, M. S., Flynn, L. M., Brown, J. E., & Welch, G. F. (2019). Beliefs and values about music in early childhood education and care: perspectives from practitioners. Frontiers in psychology, 10, 724.
Bilalovic Kulset, N., & Halle, K. (2019). ‘Fake it till you make it’. How do kindergarten staff in kindergartens with a music profile talk about their musical identity? Counterpoints of the senses: bodily experiences in musical learning. Meryc19.
Bilalovic Kulset, N., & Halle, K. (2020). Togetherness! adult companionship–the key to music making in kindergarten. Music Education Research, 22(3) 304-314.
Ehrlin, A. (2023). Att erbjuda musikglädje som fångar barnen” – musikundervisning i förskolan. I: E. Ärlemalm-Hagsér & T. Vuorinen. (red.). Förskollärare – en profession i rörelse. (144–151). Lärarförlaget
Ehrlin, A., & Wallerstedt, C. (2014). Preschool teachers' skills in teaching music: two steps forward one step back. Early Child Development and Care, 184(12) 1800-1811.
Hagen, L. A., & Haukenes, S. (2017). Sangrepertoaret i barnehagen-tradisjon eller stagnering? Nordic Early Childhood Educational Research Journal, 15(5) 1–16.
Niland, A., & Holland, J. (2019). Journeys towards empowerment: Educators sharing their musical cultural identities with children. International Journal of Music in Early Childhood, 14(1) 71-88.
Persson Aronsson, M. (2022) Förskollärare kan delta i musikaliskt lekande, men avstår. En kvalitativ studie om musikalisk emancipation. [Doktorsavhandling] Høgskolen i Innlandet, Norge.
Vist, T., & Os, E. (2020). Music education through the lens of ITERS-R: Discussing results from 206 toddler day care groups. Research Studies in Music Education, 42(3) 326-346.
