Läsning för emotionell utveckling hos tonåringar

Projektets bakgrund

Läsförståelsen bland 15-åringar i svenska skolor har försämrats enligt de senaste PISA-mätningarna. Samtidigt upplevs dagens skolungdomar som alltmer emotionellt tillbakadragna. Forskning visar att barns vokabulär och språkutveckling främjas av goda läsvanor (Cunningham & Stanovich, 1991). Individer med god läsvana har dessutom visats vara mer empatiska och ha bättre känsloreglering, eftersom de besitter ett emotionellt ordförråd som gör det möjligt att sätta ord på sitt känslotillstånd (Lieberman m.fl., 2007).

Att läsa och diskutera skönlitteratur med emotionellt innehåll har visat sig öka den emotionella kompetensen, särskilt hos yngre barn (Kumschick m.fl., (2014). I detta projekt undersöks hur högläsning av skönlitteratur kan främja emotionell utveckling hos högstadieelever – en grupp som inte tidigare studerats i svensk kontext.

Forskningsprojektet har sin grund i teorin om konstruerade emotioner (Theory of Constructed Emotion) som handlar om att språk fyller en funktion för emotionell bearbetning (Barrett, 2006).

Syfte och forskningsfrågor

Syftet med samverkansprojektet är att, genom högläsning av skön­litteratur och efterföljande reflektion, utöka elevernas språkliga och emotionella kompetens som ett led i att minska emotionella svårigheter och främja högstadieelevers emotionella utveckling. Specifikt adresseras följande forskningsfrågor:

• I vilken utsträckning förbättrar högläsning av skönlitterära böcker med efterföljande reflektioner elevers språkliga och emotionella kompetens?
• Vilka underdomäner av emotionell kompetens påverkas mest (t.ex. emotionellt vokabulär, emotionell intelligens ochemotionsperception)?
• Vilka uppfattningar och erfarenheter uttrycker deltagande elever och lärare om läsprogrammet?

Projektarbetet

Projektets första fas kommer samverkan ske mellan de deltagande forskarna, ämneslärarna och skolbiblioteksansvarig för att ta fram ett passande skönlitterärt verk att utgå från. Dessutom kommer de tillsammans att välja aktiviteter som eleverna kommer att utföra i samband med högläsningen av boken, och hitta metoder för att mäta elevernas språkliga och emotionella kompetens.

I fas två ska det sju veckor långa läsprogrammet genomföras bestående av ämneslärares högläsning av skönlitteratur ur vald bok, följt av relaterade klassrumsbaserade aktiviteter. Eleverna kommer att få göra tester innan programmets start som mäter deras språkliga och emotionella kompetens, och de kommer sedan att få göra om samma tester för att se utvecklingen efter programmets slut.

Fas tre består slutligen av utvärderingar som sker i intervjuform och som gäller de elever och lärare som varit inblandade, för att samla deras upplevelser. Den data som har inhämtats kommer att analyseras och sammanställas i vetenskapliga artiklar.

Projektets förväntade resultat

Utbildningsdepartementet vill att kognitionsvetenskap ska bli en mer central del i all lärarutbildning (SOU, 2024:81) för att öka kunskapen om hur kognition och socio-emotionell utveckling samverkar och hur kunskapen kan tillämpas i praktiken; forskningsprojektet skulle göra just detta. Dessutom är förhoppningarna att projektet ska framföra underlag för hur man kan arbeta vidare för att främja elevernas textförståelse. Tanken är att projektet kan utgöra en guide för hur man kan arbeta effektivt med emotionell kompetens även i andra ämnen. Framför allt kan resultaten av projektet leda till en skola byggd på vetenskaplig grund.

Resultatspridning

Resultatet från forskningsprojektet kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter, och presenteras på konferenser både nationellt och internationellt. Forskningen kommer även spridas till de deltagande skolorna, samt genom utbildningar som forskarna ska hålla inför speciallärare och specialpedagoger. Ambitionen är att forskningsresultaten även ska nå alla språklärare vid MDU.