Logotyp, Mälardalens universitet
2025-12-10

Samverkan för en förskola med flerspråkighet i fokus

Hur kan förskolan skapa en miljö där alla språk blir en naturlig del av lärandet? Detta forsknings­projekt utgår från pedagogiskt trans­språkande och undersöker hur meningsfulla aktiviteter kan organiseras där barnens hela språk­repertoar blir en resurs för lek, lärande och tidig litteracitet.

Porträttbilder på en kvinna och en man.

Eva Lindström och Carles Fuster, båda universitetsektorer i svenska som andraspråk, vid Mälardalens universitet

Samverkansparter

Samverkan sker mellan förskoleledningen i Håbo kommun, pedagoger vid en av kommunens förskolor och två flerspråkighetsforskare vid Mälardalens universitet (MDU). Förskoleavdelningar med barn i åldern 4–5 år deltar i projektet, och även vårdnadshavare kan komma att involveras för samverkan gällande språkliga resurser i hemmiljön. Projektledare är Eva Lindström, universitetslektor i svenska som andraspråk, vid MDU.

Tidsplan

Projektet pågår från hösten 2025 till våren 2027 och utvecklas stegvis genom aktionsforskning, som följer en cyklisk struktur, där pedagoger och forskare tillsammans planerar, prövar och utvärderar nya arbetssätt och aktiviteter.

HT25 – förankring av projektet, nulägesbeskrivning och vetenskaplig input.
VT26 – cykel 1: Planering, genomförande samt reflektion gällande aktion 1.
HT26 – cykel 2: Planering, genomförande samt reflektion gällande aktion 2.
VT27 – avslutning: Säkerställande av hållbarhet och fortsatt utvecklingsarbete.

Projektets bakgrund

Trots att omkring 200 språk talas i Sverige visar forskning att ett traditionellt, enspråkigt bristperspektiv på flerspråkighet fortfarande präglar alla skolformer i Sverige, inklusive förskolan (Paulsrud m.fl., 2023). Detta står i kontrast både till att alla barns språkliga utveckling, oavsett språkbakgrund, ska stödjas och främjas enligt läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) och till hur barn själva använder språk, då flerspråkiga barn tidigt växlar mellan sina språk i lek och kommunikation. Om dessa resurser inte synliggörs riskerar både språkutveckling och identitet att påverkas negativt, något som länge har påpekats inom forskning (Cummins, 2022). Studier visar dessutom att barn lär sig nya ord snabbare när deras olika språk får användas parallellt (Sandell Ring, 2021) och att ett arbetssätt som tar vara på barnens alla språk stärker språkförståelse, identitet och delaktighet (Cummins, 2022). En utgångspunkt i detta projekt är att alla barn – även de med svenska som förstaspråk – betraktas som flerspråkiga, eftersom engelska fungerar som ett naturligt andraspråk för de flesta i Sverige.

Under de senaste åren har intresset ökat för att utveckla flerspråkiga arbetssätt där alla språk får en naturlig plats i lärandet – ett förhållningssätt som ofta benämns som pedagogiskt transspråkande (Cenoz & Gorter, 2021), där barnens hela språkrepertoar behandlas som en effektiv resurs för lärande. Det råder emellertid en osäkerhet bland förskolepersonal om hur ett medvetet flerspråkigt arbetssätt kan tillämpas i förskolans praktik (Skolinspektionen, 2019). Detta har även uttryckts av de pedagoger som deltar i forskningsprojektet; de upplever en osäkerhet kring hur de ska arbeta flerspråkigt utan att språken framstår som något främmande eller exotiskt. Ett långsiktigt utvecklingsarbete planeras med syfte att skapa naturliga och meningsfulla aktiviteter som medvetandegör barnen om språkets funktioner och uppbyggnad samt om de språk som finns representerade på förskolan.

Syfte och forskningsfrågor

Projektets syfte är att tillsammans med pedagogerna utveckla ett flerspråkigt arbetssätt där barnens alla språkliga resurser synliggörs och tillvaratas i förskolans aktiviteter. Arbetet utgår från pedagogiskt transspråkande (translanguaging) och flerspråkig litteracitets­forskning, där barn använder hela sin språkliga repertoar som stöd för lärande, lek och tidig läs- och skrivutveckling. Genom projektet undersöks hur förskolan kan organisera undervisning som stärker barns språk­medvetenhet, deras förståelse för språk i samhället och deras nyfikenhet på olika sätt att uttrycka sig. Projektet utgår från följande forskningsfrågor:

  1. Hur ser de flerspråkiga resurserna ut som framkommer hos barnen och pedagogerna på förskolan?
  2. Vilka pedagogiska aktiviteter kan utvecklas som använder barnens hela språkrepertoarer för att i) öka deras medvetenhet om språk, ii) öka deras (tvär)språkliga medvetenhet, iii) stärka deras flerspråkiga litteracitetsutveckling och iv) väcka nyfikenhet för språk?
  3. Hur ser pedagogernas reflektioner ut gällande pedagogiskt transspråkande?

Projektarbetet

Arbetet inleds med en kartläggning av de språk som finns bland barn och personal. Genom det cykliska arbetssättet planeras små förändringar i undervisningen, exempelvis hur högläsning, lek, musik eller samtal kan utformas så att flera språk får plats. När aktiviteterna prövats diskuteras erfarenheterna i kollegiala samtal, och arbetssätten utvecklas vidare i en ny cykel. Datainsamlingen består av bland annat av loggböcker, transkript från intervjuer och kollegiala samtal samt dokumenterade fysiska artefakter i förskolemiljön.

Projektets förväntade resultat

Projektet förväntas leda till ett mer språkmedvetet arbete där barns flerspråkiga resurser ses som en naturlig del av undervisningen så att barnens språkmedvetenhet, delaktighet och tidiga läs- och skrivutveckling kan stärkas. En rad konkreta pedagogiskt planerade aktiviteter, med syfte att synliggöra, ta tillvara och främja flerspråkighet i förskolan, kommer att designas och utvärderas av personalen. Samtidigt bidrar projektet till ny forskning om transspråkande och flerspråkighet som relevant för alla barn i förskolan – ett område som är relativt outforskat i Sverige.

Resultatspridning

Projektets resultat presenteras i en slutrapport, i en workshop på MDU för andra förskolor och forskare, samt genom publikationer riktade både till forskare, pedagoger och förskol­lärar­studenter. Målet är att kunskaperna från projektet ska komma till nytta i både förskolor och förskollärarutbildningar.

Delar av den forskning som ligger till grund för projektet

Cenoz, J. & Gorter, D. (2021). Pedagogical translanguaging. Cambridge University Press.

Cummins, J. (2022). Rethinking the education of multilingual learners. Multilingual Matters.

Paulsrud, B., Juvonen, P. & Schalley, A. C. (2023). Attitudes and beliefs on multilingualism in education: Voices from Sweden. International Journal of Multilingualism, 20(1), 68–85.

Skolinspektionen. (2019). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Rapport 7428). Skolinspektionen.