Att utveckla barns matematiska språk i förskolans olika miljöer - ett aktionsforskningsprojekt

Projektets bakgrund

Detta projekt utgår från utveckling av barns matematiska språk och deras förmåga att kommunicera och resonera kring matematik. Särskilt förmågan att resonera matematiskt har visat sig förutspå senare matematisk prestation i skolan. Inom matematikdidaktiken talar man om olika typer av resonemang: individuella och kollektiva, samt i imitativa och kreativa. Medan imitativa resonemang bygger på barnets befintliga kunskap, som en inövad metod, innebär kreativa resonemang att barnet utvecklar nya strategier och argument genom att utgå från sina tidigare erfarenheter och använda dem i nya sammanhang (Lithner, 2008). Kreativa resonemang kan föras som både individuella och kollektiva, men inom förskolan, speciellt i Sverige, är det främst det kollektiva (och kreativa) resonemanget som studerats då det anses lämpligt för svensk förskoleundervisning, enligt Sumpter och Hedefalk (2018). Forskarna sammanfattar, med utgångspunkt från tidigare studier, att barn använder olika kompetenser när de resonerar, men utvecklingen av matematiska resonemang kräver undervisning från någon som ställer nyckelfrågor och hjälper dem att göra framsteg. Detta förutsätter dock att personalen har den kompetens som krävs för att ställa frågor som uppmuntrar till kollektiva och kreativa resonemang.

Vid den aktuella förskolan har ett behov identifierats av att stärka kompetensen inom språk, särskilt i kombination med matematik som länge fått stå tillbaka i undervisningen. Behovet är extra stort eftersom många barn har annat modersmål än svenska vilket gör förskollärarnas medvetenhet och kompetens kring matematikundervisning avgörande för att utveckla ett matematiskt språk hos alla barn. De situationer som uppstår naturligt under vardagen i förskolans miljöer ger rika tillfällen att öva sig i att använda de kommunikativa dragen och att ställa konceptuella och reflekterande frågor. Genom att reflektera kring olika miljöer och situationer kan pedagogerna bredda sin förståelse för vad matematik är, då ett matematiskt samtal i till exempel hallen aktualiserar andra matematiska begrepp än i matsituationen.

Syfte och forskningsfrågor

Syftet är att gemensamt utveckla kunskap kring vilka möjligheter som finns i förskolans olika miljöer och situationer (t.ex. hallen, sandlådan, matsituationen, skogen, byggleken), och hur dessa kan iscensättas av förskolepersonalen för att stödja och utmana varje barns förmåga att kommunicera och resonera matematiskt. För forskningsperspektivet ställer vi följande forskningsfrågor:

• Vilka kommunikativa drag anser förskollärare vara användbara för att utveckla barns kollektiva och kreativa matematiska resonemang och begreppsförståelse i förskolan?
• Hur kan användning av kommunikativa drag och olika frågetyper utgöra ett verktyg för förskollärare att utveckla barns matematiska resonemang och begreppsförståelse?

Projektarbetet

Projektet utgår från tre ramverk: 1) Variationsteorin (Marton m.fl., 2004), som betonar vikten av att främja lärande genom att synliggöra och variera de avgörande aspekterna av ett begrepp genom till exempel jämförelser och generaliseringar. 2) Kommunikativa drag (Nyman, 2019), en uppsättning strategier uppmuntrar till produktiva diskussioner i matematik, där resonemang är en väsentlig del. Dessa strategier inkluderar att återge, återberätta, resonera, lägga till, tänka tyst, prata parvis och ändra uppfattning. 3) Frågetyper för matematiska samtal som hjälper till att stödja barns begreppsförståelse och resonemangsförmåga (Cunningham, 2018), genom att ställa faktaåtergivande, fokuserande, konceptuella och reflekterande frågor.

Projektet genomförs i form av aktionsforskning tillsammans med arbetslag av barnskötare och förskollärare vid den aktuella förskolan. Under tio träffar genomförs fem aktionscykler som inkluderar planering, aktion, observation och reflektion, där målet är att gemensamt hitta framgångsrika sätt att undervisa matematik. Aktionerna syftar till att stödja varje barns begreppsförståelse och utmana kommunikations- och resonemangsförmågan inom ämnet i någon av förskolans specifika miljöer eller situationer. Aktionerna dokumenteras och används som underlag för de gemensamma träffarna. För att besvara forskningsfrågorna spelas träffarna, där planering, analys och reflektion sker, in för senare analys. Med andra ord utgör inspelningar av deltagarnas analys och reflektion kring aktionerna projektets forskningsdata.

Projektets förväntade resultat

Förskolepedagogerna förväntas utveckla kunskap om vetenskapligt baserade strategier för att stärka barns matematiska språk och öva på att använda dessa i praktiken. De ska också upptäcka potentialen i förskolans olika miljöer – även sådana som normalt inte används för undervisning, som hallen, matsituationen, sandlådan och skogen – för att bredda undervisningen till vardagliga situationer.

Projektet undersöker dessutom hur undervisningsstrategier, baserade på ramverk som tidigare främst använts i skolan, kan främja förskolebarns matematiska språk och särskilt deras resonemangsförmåga – ett område som är relativt lite beforskat. Genom detta skapas ny kunskap som stärker förskolans vetenskapliga grund.

Resultatspridning

Forskningsresultaten sprids genom vetenskapliga artiklar i nationella och internationella tidskrifter samt presentationer på konferenser. Den deltagande förskolan planerar att dela erfarenheter i kommunens forum. Parallellt skrivs kurslitteratur för förskollärarutbildningen som behandlar utveckling av matematiskt språk hos förskolebarn och insikter från projektet.