Skolnärvaro i fokus – praktiknära forskning i Trosa kommun

Hur kan skolor främja elevers skolnärvaro? Den frågan har stått i centrum för ett tvåårigt ULF-projekt då skolledare, pedagoger och elever från skolor i Trosa kommun har samverkat med forskare vid Mälardalens universitet för att ta reda på svaret.

Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) – en nationell satsning som syftar till att utveckla praktiknära skolforskning i nära samarbete mellan forskning och skolverksamhet. I projektet har Mälardalens universitet samverkat med Trosa kommun för att möta utmaningen med den ökande skolfrånvaron som uppmärksammats i kommunens skolor.

Omfattande skolfrånvaro - ett växande problem

Omfattande skolfrånvaro är ett växande problem i svenska skolor, med betydande konsekvenser för elevernas lärande, psykiska hälsa och framtida livsvillkor (Skolverket, 2024; Ansari & Pianta, 2019; Rocque m.fl., 2017). Men frånvaro är inte ett entydigt fenomen, utan uppstår i skärnings­punkten mellan psykologiska, pedagogiska och sociala faktorer (Kearney, 2014; Kearney & Childs, 2023).

I studier där elever kommit till tals framkommer flera orsaker till att ogiltig frånvaro utvecklats: undervisningen upplevs som otydlig eller meningslös, samt bristande arbetsro och otrygghet i den sociala miljön (Gren Landell, 2021; Attwood & Croll, 2006). Trygga relationer och en tillgänglig lärmiljö fungerar däremot som skyddsfaktorer (Berman m.fl., 2018; Wang & Degol, 2016).

Utmaningen för skolor i arbetet med att förebygga elevers frånvaro är, enligt Karlberg m.fl. (2022), att det ofta saknas gemensamma arbetssätt och tid för samverkan. Brist på struktur för uppföljning, otydliga roller och svag samverkan med externa aktörer som socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatirin (BUP) förstärker problemet. Elev­hälsans arbete präglas ofta av akuta insatser snarare än långsiktigt främjande arbete, vilket strider mot intentionerna i skollagen (SFS 2010:800). Enligt Kearney (2014, 2022) är en tydlig systematik avgörande för ett hållbart arbete med skolnärvaro.

Forskningsprojektets syfte och frågeställningar

I samverkan mellan skolhuvudmannen, skol­ledning, skol­personal, elever och forskare har centrala faktorer i arbetet med att främja elevers skolnärvaro vid tre av kommunens grundskolor undersökts. Följande frågeställningar har varit vägledande för projektet:

1. Hur arbetar elevhälsa/skolpersonal/ledning med att fånga upp elever i frånvaro?
2. Hur är elevers upplevelse av lärmiljö (pedagogisk, fysisk, social) relaterad till skolnärvaro?

Anna-Lena Andersson, universitetslektor i specialpedagogik, har lett forskningsprojektet som genomfördes tillsammans med Therese Welén, universitetslektor i didaktik, och Nina Klang, professor i pedagogik. Åsa Mattson, kommununövergripande specialpedagog i Trosa kommun, har haft en nyckelroll i samordningen och i det lokala förankringsarbetet.

Under projektets gång har det samlats in en stor mängd data, både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa delen bestod av fokusgruppssamtal med elever, lärare, fritidspedagoger, trygghetsteam och elevhälsopersonal samt individuella intervjuer med rektorer. Syftet var att fånga hur skolor arbetar för att upptäcka och hantera frånvaro och hur elever upplever sin lärmiljö – pedagogiskt, fysiskt och socialt – i relation till skolnärvaro.

Den kvantitativa delen omfattade enkäter till elever och lärare om deras upplevelse av klassrums­miljö, undervisning, trygghet och struktur.

Övergripande forskningsresultat

Projektets övergripande resultat visar att skolnärvaro påverkas av lärmiljön genom samspelet mellan undervisningens utformning, relationer med vänner/lärare och den fysiska skolmiljön.

När undervisningen är meningsfull och förutsägbar, relationerna tillitsfulla och lärmiljön trygg så stärks elevernas närvaro, säger Anna-Lena Andersson.

I de yngre åldrarna betonas lekfullhet och variation, medan äldre elever efterfrågar relevans och praktiska moment. Eleverna upplever att deras inflytande är större i frågor om ordningsregler än i själva undervisningen, vilket kan påverka motivationen negativt.

Arbetet med att fånga upp elever i frånvaro

Trosa kommun har infört en så kallad närvarotrappa som definierar insatser vid olika nivåer av frånvaro. Vårdnadshavaren kontaktas till exempel redan första frånvarodagen, vilket möjliggör tidig upptäckt och anpassade åtgärder. Genom elevhälsoteamens breda sammansättning, där rektor, speciallärare och/eller specialpedagog, kurator, skolsköterska, socialpedagog, studie- och yrkesvägledare och skolpsykolog ingår, skapas helhetssyn kring eleverna och deras familjer. Samverkan med externa aktörer som BUP och socialtjänst upplevs dock som bristfällig eftersom tolkningen av barnets bästa är olika utifrån respektive professions utgångspunkt.

Det stöd som erbjuds av BUP och socialtjänst bygger på frivillighet vilket sätts i relation till den obligatoriska skolplikten, förtydligar Anna-Lena.

Relationsskapande i centrum

Lärarenkäten, och fokusgruppssamtalen med lärare, trygghetsteam och fritidspersonal visar att relationsskapandet är en nyckelfaktor för att fånga upp elever i frånvaro. Personliga möten, hälsningsritualer och tillgängliga vuxna skapar trygghet och tillhörighet. Trygghetsteamen lyfter, bland annat, synlig vuxennärvaro, återkommande rastaktiviteter och individanpassade återgångsrutiner som främjande faktorer för elevers närvaro. Fritidspersonalen lyfter sin roll som brobyggare mellan skola och hem då de har en närmare och mer kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna jämfört med klasslärarna - en viktig arena för relationsbygge och tidig upptäckt av elevers oro eller stödbehov.

När det gäller det förebyggande arbetet finns stor potential i samverkan med fritids­verksamheten. Men det krävs en tydlig struktur, tid och samordning med skolans övriga funktioner för att det ska få fullt genomslag, säger Anna-Lena.

Elevers upplevelse av lärmiljön i relation till skolnärvaro

Elevenkäten och fokusgruppssamtal med elever visar att skolnärvaron påverkas av en komplex väv av faktorer i den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön. Beskrivningarna visar att undervisningens kvalitet, den fysiska miljöns utformning och relationernas styrka, tillsammans skapar förutsättningar för delaktighet, motivation och trygghet. Skolnärvaro handlar inte bara om individens vilja eller förmåga att delta i undervisningen, utan som ett resultat av hur väl lärmiljön möter elevernas behov av meningsfullhet, struktur och tillhörighet.

God pedagogisk, fysisk och social lärmiljö - grundläggande för skolnärvaro

När läraren är engagerad och lektionsupplägget upplevs intressant, begripligt, varierat och meningsfullt ökar motivationen och deltagandet. Men det är inte bara den pedagogiska lärmiljön som är avgörande för skolnärvaron, även den fysiska lärmiljön utgör en central förutsättning för studiero, trygghet och närvaro. Elever i alla åldrar efterfrågar miljöer som ger möjlighet till arbetsro och variation. Det kan handla om grupprum, rumsavdelande skärmar i klassrum för koncentration, eller mer ombonade miljöer. Dessa inslag gör det lättare att skapa lugn och trivsel, vilket stärker motivation och närvaro. Den sociala lärmiljön – de relationer som skapas mellan elever och elever-lärare – utgör den starkaste faktorn för skolnärvaro, enligt eleverna. De menar också att pedagogik och relationer samverkar – en tydlig och meningsfull undervisning får störst effekt när den vilar på starka och tillitsfulla relationer. Sammantaget visar resultaten att lärmiljön som helhet där pedagogisk kvalitet, fysisk utformning och sociala relationer gemensamt bygger grunden för skolnärvaro.

Centrala faktorer som främjar elevers skolnärvaro

I datamaterialet har flera faktorer identifierats som centrala för arbetet med att främja skolnärvaro:

• Tidiga insatser vid frånvaro och stegvisa återgångsplaner.
• Teamindelad organisation som stärker långsiktiga relationer till eleverna och minimerar övergångsproblematik. Hemklassrum, fasta klassrumsplaceringar samt individuellt stöd kring studieteknik, stress och hälsa.
  
• En gemensam process och tydlig förståelse för varandras roller och perspektiv vid samverkan med externa aktörer som BUP och socialtjänst.
• Ett aktivt relationsarbete som skapar trygghet och tillhörighet.
• Tydliga strukturer och rutiner i undervisningen som bidrar till förutsägbarhet och minskad oro.
• Lärmiljöer och undervisning med grund i tydliga instruktioner och förväntningar, samt varierade och meningsfulla arbetssätt.
• Elevinflytande i undervisningen.
• Samverkan mellan lärare och fritidspedagoger för ett bättre helhetsperspektiv kring eleven.
• Trygghetsstärkande aktiviteter med fokus på vänskap och relationer.

Att främja skolnärvaro kräver ett samordnat och långsiktigt arbete där skolans inre organisation, undervisningskultur och samverkan med externa aktörer hålls ihop för att främja elevers närvaro och välmående – det är många delar som samspelar för att det ska fungera, avslutar Anna-Lena.

Vill du veta mer om projektet eller ta del av referenserna, följ länken nedan:

Slutrapport av praktiknära forskningsprojekt (ULF) 2023–2025: Skolfrånvaro – att främja tillgängliga lärmiljöer. DiVA-portal