Brobygge mellan utbildnings­kulturer genom klassrums­inter­aktion: Ett virtuellt utbyte mellan Sverige och Japan

Forskarkollegorna Olcay Sert och Mika Ishino delar ett gemensamt intresse för klassrumsinteraktion och reflekterande undervisning. Detta lade grunden till ett innovativt samarbets­projekt som ger lärar­studenter från Sverige och Japan möjlighet till professionell utveckling och ökad inter­kulturell medvetenhet.

Olcay Sert är professor i engelskdidaktik och undervisar ämneslärarstudenter i engelsk språkdidaktik och klassrums­interaktion vid Mälardalens universitet.

Mika Ishino är docent i engelska och undervisar ämneslärarstudenter i engelska vid Doshisha University i Kyoto, samt i undervisningsmetodik vid Osaka Metropolitan University i Japan.

Båda forskarna har ett starkt engagemang för att utveckla lärarutbildningen med hjälp av evidensbaserade metoder. Deras gemensamma intresse för klassrumsinteraktion och reflekterande undervisning har lagt grunden till ett innovativt samarbetsprojekt som binder samman lärarstudenter över kontinenter i ett virtuellt utbyte.

Från idé till internationellt samarbete

Projektet tog sin början 2020, då Mika Ishino kontaktade Olcay Sert efter att ha deltagit i en av hans onlineföreläsningar om konversationsanalys. Hon bad om feedback på den kursplan som hon höll på att utveckla för lärarutbildningen i Japan, inspirerad av en liknande kurs som Olcay redan undervisade i Sverige.

Denna första kontakt utvecklades snabbt till ett djupare samarbete, då båda började anpassa sina kurser med varandras utbildningskontext i åtanke. Eftersom klassrumsinteraktion var ett centralt inslag i bådas undervisning, växte idén fram att koppla samman de svenska och japanska studenterna. Olcay beskriver tankegångarna:

Vi tänkte: Varför inte låta lärarstudenterna arbeta tillsammans? De analyserar redan klassrumsinteraktion som en del av sin professionella utveckling. Samtidigt kan de lära sig om varandras utbildningskultur.

Med målet att skapa en gemensam lärandeupplevelse fick det virtuella utbytesprojektet sin officiella form under 2023. Projektet fick initialt stöd från två håll: dels genom utvecklingsmedel från Mälardalens universitet, med syftet att stärka internationaliseringen inom grundutbildningen, dels genom ett individuellt forskningsanslag från Japan Society for the Promotion of Science (JSPS), som Mika beviljades.

Utformning av kursuppgift

Forskarna ägnade nära ett år till utveckling av en handledande uppgift som skulle fungera i båda utbildnings­kontexterna. De gick igenom och valde ut korta, autentiska videoklipp som representerade svensk och japansk engelsk­undervisning, med fokus på jämförbara undervisnings­situationer, till exempel att få elever att svara på frågor eller att förklara ord.

Vi ville försäkra oss om att videorna var jämförbara. I både Japan och Sverige försöker lärare locka fram kunskap från eleverna och förklara ord under språk­lektionerna, berättar Olcay.

Med tiden förenklades uppgiften till att fokusera på en kärnaktivitet: att uppmärksamma hur lärare interagerar med elever i klassrummet. Den slutliga versionen av handledningen innehöll tre nyckelfrågor:

• Vad försöker läraren locka fram?
• Vilka tekniker använder läraren? Exempelvis multimodala aspekter som gester, ansiktsuttryck, pauser eller andra strategier för att uppmuntra eleverna att tala engelska.
• Vilka alternativa tekniker skulle kunna användas.

Vi utformade frågorna så att studenterna skulle lägga märke till vad som händer i klassrummet, eftersom lärarens förmåga till uppmärksamhet är en mycket viktig färdighet i deras professionella lärande, förklarar Olcay.

När uppgiftsdesignen var färdigställd gick lärarna vidare med att implementera kurs­aktiviteten och virtuellt sammanföra lärar­studenter från Sverige och Japan via ett video­konferens­verktyg.

Virtuellt utbyte mellan svenska och japanska lärar­studenter

De första virtuella mötena ägde rum i oktober 2023. Tidsskillnaden mellan länderna utgjorde en potentiell utmaning men de japanska studenterna föredrog att träffas under sena eftermiddagar, vilket gjorde det möjligt att hitta gemensamma tider.

Åtta svenska och fyra japanska studenter deltog vilket innebar att grupperna blev något ojämna – varje japansk lärarstudent samarbetade med två svenska studentkollegor. Varje grupp fick cirka en timme för att analysera och diskutera två korta videoklipp med tillhörande transkriptioner. Uppgiften gick ut på att identifiera, analysera och reflektera över likheter och skillnader i klassrums­interaktion mellan de två länderna. I praktiken blev mötena ofta längre än planerat, eftersom studenterna uppskattade det interkulturella utbytet.

Lärarstudenterna dokumenterade sina reflektioner, vilka granskades av lärarma och följdes upp med intervjuer.

Vi funderade på hur aktiviteten kunde förbättras eftersom de första reaktionerna var så positiva – studenterna ville ha mer. Många saker var ögonöppnande för dem, som exempelvis skillnaderna i klassrums­ledarskapet mellan de två länderna och vilka erfarenheter som kan vara användbara i framtiden, berättar Olcay.

Datainsamlingen från projektet resulterade i en publicerad forskningsartikel, och kursutvecklingen fortsatte under nästföljande år då nya lärar­studenter deltog i det virtuella utbytet.

Studenternas reaktioner och lärdomar

För många av de japanska studenterna blev erfarenheten omvälvande. De flesta hade aldrig varit utomlands eller interagerat med internationella kollegor tidigare. Utbytet gav dem en verklig möjlighet att diskutera undervisnings­metoder och reflektera över engelsk­undervisning i ett globalt sammanhang.

För mina studenter är det en enorm upplevelse. De är födda och uppvuxna i Japan och kommer att börja arbeta direkt i japanska skolor efter studierna, utan någon erfarenhet av utlandsstudier, säger Mika.

Skillnaderna mellan de två länderna blev snabbt tydliga. Japanska studenter exponeras inte för engelska i vardagen i samma utsträckning som sina svenska motsvarigheter, så mötena gav värdefull träning i autentiska sammanhang.

Några av de japanska studenterna var nervösa i början, men efteråt sa de att de uppskattade mötet och ville prata som sina svenska kollegor, tillägger Mika.

Svenska studenter fick nya insikter om klassrumsledarskap och lärarrollen i Japan, och noterade skillnader i formalitet, respekt och språkbruk.

De blev imponerade av hur välklädd och respekterad läraren var i det japanska klassrummet – de använde ordet ‘respekt’ ofta, berättar Olcay.

Interkulturell kommunikation var ett annat viktigt resultat. Studenterna utbytte kulturella iakttagelser och överraskade ibland varandra med vardagliga fakta.

En student blev förvånad när hon fick veta att det blir mörkt redan klockan 14.00 i Sverige under vintern. De lärde sig mycket om kultur och andra saker av varandra, minns Mika.

En av de mest slående insikterna var hur studenter från olika länder lade märke till och tolkade multimodala aspekter av undervisning – som gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk – på liknande sätt. Trots kulturella skillnader delade de en gemensam förståelse för hur dessa icke-verbala signaler fungerar pedagogiskt.

Studenterna reflekterade även över hur språket användes i under­visningen. Svenska klassrum uppfattades som mer kommunikativa, med omfattande användning av engelska, medan det i japanska klassrum ofta användes japanska som stödspråk. Dessa observationer fick studenterna att omvärdera sina egna undervisnings­metoder.

De svenska studenterna började fundera på hur viktiga dessa skillnader är, och några reflekterade över att det ibland kan vara bra att använda svenska för att stötta de elever som har svårigheter, säger Olcay.

Påverkan på pro­fessionell utveckling och inter­kulturell med­vetenhet

Projektet bidrog i hög grad till lärarstudenternas professionella utveckling. Genom den gemensamma processen att uppmärksamma klassrums­interaktion fördjupade de sin förståelse för undervisnings­tekniker och utvecklade en kritisk medvetenhet om kulturella normer. Denna process stödde också deras utveckling i interkulturell kompetens och hjälpte dem att fundera över vad det innebär att vara en globalt kompetent lärare. Olcay betonar vikten av att vidga studenternas perspektiv:

När studenterna tar examen från Mälardalens universitet vill jag att de ska kunna undervisa i vilket land som helst. Ämnet engelska ger dem den möjligheten.

En av studenterna som deltog i det virtuella utbytet 2024 – Måns Fornelius – undervisar nu i engelska och svenska vid Grillska gymnasiet i Eskilstuna. Han instämmer med sin tidigare lärare:

Olcay var väldigt tydlig med att engelska öppnar många möjligheter. Så det är definitivt något jag har funderat på – att arbeta som lärare någon annanstans än i Sverige – för att se hur det fungerar i ett annat skolsystem.

Måns håller också med om att han utvecklade en kritisk medvetenhet som hjälpte honom att reflektera över klassrums­interaktion och olika undervisnings­tekniker:

När jag analyserade videorna föreställde jag mig själv i lärarrollen – vad skulle jag ha gjort annorlunda, och varför? Den typen av reflektion har stannat kvar i min yrkesroll – att alltid utvärdera: vad gjorde jag nu och varför, vad gick bra och vad kan jag göra bättre nästa gång?

Under det virtuella utbytet uppmärksammade han skillnaderna mellan japansk och svensk skolkultur. Att elever pratar engelska med varandra under lektionerna ses ofta som något positivt i Sverige, men i Japan är det ett tecken på att eleverna inte lyssnar och visar tillräcklig respekt. Han reflekterade även över likheterna i vad lärarstudenterna upplevde som god undervisning när de analyserade klassrums­interaktionen:

En lärare hade bra kommunikation med eleverna. Han försökte ge exempel, förklarade de engelska orden och skrev på tavlan. Han upprepade ett ord – antingen för att markera att det var fel eller bara för att snabbt rätta det – så att eleven snappade upp det, fortsatte och sedan använde ordet korrekt efter det. Båda parter märkte att det fungerade bra och var något vi tog med oss.

Måns upplevde även det kulturella utbytet som positivt, men i hans fall fanns inte mycket tid över för att utforska den delen.

Nästa steg i utbytet

Det virtuella utbytet fortsätter att utvecklas. Baserat på studenternas feedback hanterade Olcay och Mika utmaningen med ojämna grupp­storlekar genom att bjuda in en forskarkollega från ett tredje land att delta i initiativet. Från och med höstterminen 2025 deltar även lärarstudenter från Sydkorea i utbytet.

I nyligen genomförda utvärderingar har studenterna uttryckt önskemål om ytterligare ett möte med fokus på socialt umgänge och perspektiv­delning. Eftersom det virtuella utbytet inte enbart är en professionell lärandeupplevelse utan även ett kulturellt möte, välkomnar båda kursledarna initiativet. Studenterna har dessutom föreslagit flera möjliga utvecklingsspår för framtiden:

De föreslog till exempel att planera lektioner tillsammans eller genomföra mikroundervisning med varandra. Så i framtiden kanske vi börjar fundera på de alternativen, avslutar Olcay.

Sammanfattningsvis främjar projektet interkulturell medvetenhet, professionell reflektion och ett globalt perspektiv – viktiga egenskaper för lärare som arbetar i alltmer mångkulturella klassrum.

Vill du veta mer? Se länkarna nedan:

Telecollaboration Japan & Sweden, MIND - Mälardalen Interaction and Didactics Research Group

Collaborative Noticing of Multimodality in Language Classroom Interaction: A Telecollaboration Project Between Student-Teachers of English in Sweden and Japan, TESOL journal 2025, 16(4)

Collaborative Noticing of Multimodality in Language Classroom Interaction, NotebookLM-summering, Youtube