Från observation till utveck­ling av under­vis­ning­en – lärare stärker sin praktik genom KOoL

I ett praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för ULF, har det australiska kompetens­utvecklings­programmet - Quality Teaching Rounds - prövats i svensk skolmiljö. Genom kollegial obser­vation, lektions­analys och strukturerade samtal har undervisningsningskvalitet och professionellt lärande stärkts.

Under åren 2023–2025 har Mälardalens universitet, i samverkan med Köpings och Kungsörs kommuner, genomfört ett praktiknära utvecklings- och forskningsprojekt inom ramen för den nationella verksamheten ULF – Utbildning, Lärande, Forskning. Projektet, med namnet KOoL – Kollegial observation och lektionsanalys – har haft som mål att stärka undervisningens kvalitet och det kollegiala lärandet genom ett forskningsbaserat kompetens­utvecklingsprogram.

Utprövning av forsknings­baserat kompetens­utvecklings­program

Projektet har genomförts av Jannika Lindvall tillsammans med Simon Sjölund och Sandra Jederud – samtliga lektorer i didaktik vid Mälardalens universitet. I nära samverkan med forskare från University of Newcastle i Australien, samt verksamhetschefer, rektorer och ett 50-tal lärare från fyra skolor i Köping och Kungsörs kommuner, har de utprövat det australiska kompetensutvecklings­programmet Quality Teaching Rounds (QTR) i svensk kontext. Programmet bygger på kollegial observation, där lärare observerar och analyserar varandras lektioner med stöd av ett forskningsbaserat ramverk för kvalitativ undervisning.

Vi såg ett behov av att utmana den traditionella kompetens­utvecklingen för lärare, som i Sverige ofta erbjuds av kommersiella aktörer och mer fokuserar på bemötande av enskilda elever än på helklassundervisning, säger Jannika Lindvall, projektledare för KOoL. Forskning visar att högkvalitativ kompetens­utveckling – när den är väl utformad – kan leda till tydliga förbättringar både i undervisnings­kvalitet och i elevresultat. QTR har i flera studier visat genomgående positiva effekter både på undervisningskvalitet och på elevresultat, och vi tog därför beslutet att pröva ut ramverket i en svensk kontext.

Quality Teaching Model

Det forskningsbaserade ramverket för kvalitativ undervisning – Quality Teaching Model (QTM) – beskrivs och förklaras i en guide som formulerar modellen, med syftet att stödja lärarnas professionella lärande och dialog. Där finns även en kodningsskala och idéer för att förbättra praktiken. Modellen är indelad i tre dimensioner som vardera innehåller sex element:

1. Intellektuell kvalitet – djup kunskap, djup förståelse, problematisk kunskap, högre ordningens tänkande, metaspråk och utvidgad kommunikation.
2. Kvalitativ lärmiljö – explicita kvalitetskriterier, engagemang, höga förväntningar, socialt stöd, elevernas självreglering och elevinflytande.
3. Signifikans – bakgrundskunskap, kulturell kunskap, kunskapsintegration, inkludering, anknytning och narrativ.

När ramverket QTM översatts till svenska (Kvalitativ Undervisning, KU) prövades observationsrundorna i nära samverkan med engagerade lärare och rektorer från Köpings och Kungsörs kommuner. Lärarna arbetade i professionella lärargemenskaper om fyra, där de turades om att fysiskt observera varandras undervisning. Med stöd av ett observationsprotokoll beskrev lärarna vad som hände under lektionen. Därefter kodades lektionerna både individuellt och gemensamt utifrån en skala relaterad till modellens element. Slutligen diskuterades observationerna gemensamt i lärargruppen, med fokus på lektionernas styrkor och utvecklingsmöjligheter. Eftersom uppmärksamheten riktades mot undervisningen snarare än mot läraren som individ, bidrog det till att avdramatisera observations­situationen.

Positiva förändringar på under­visnings­kvalitet och kollegialitet

Inom ramen för forskningsprojketet har datainsamling skett genom intervjuer, enkäter, ljudupptagningar av kollegiala samtal och videofilmade lektioner, och analysen visar flera positiva förändringar. Efter deltagande i KOoL upplever lärare att

• de i mindre grad behöver hantera ordningsfrågor i klassrummet
• målen med lektionerna kommuniceras tydligare till eleverna
  
• de, i större utsträckning än tidigare, vågar uttrycka professionella åsikter under möten och är villiga att konstruktivt ifrågasätta varandras inspel
  
• de konstruktiva meningsskiljaktigheterna har ökat under kollegiala diskussioner om undervisning – lärare vågar utmana varandras åsikter och ge konstruktiv kritik
• ett gemensamt språk för att tala om undervisningskvalitet har utvecklats
• undervisningens kvalitet har stärkts, särskilt inom dimensionen intellektuell kvalitet, med ökad förekomst av djup kunskap, problematisering och metaspråk.

Spridning och fortsatt forskning

ULF-projektet har väckt stort intresse. Ett öppet resultat­seminarium i april 2025 samlade deltagare från flera kommuner, och projektet har presenterats vid både nationella och internationella konferenser. I januari 2026 startar ett nytt treårigt samverkansprojekt mellan MDU, University of Newcastle och en annan kommunal skolhuvudman.

I det kommande samverkansprojektet ska Rundor för Kvalitativ Undervisning (RKU) etableras i hela kommunen, och det ska bli intressant att se om de positiva resultat vi har sett i KOoL-projektet kan bevaras när det skalas upp till att inkludera samtliga lärare i en hel kommun, avslutar Jannika.