En mångfald av motiv bakom lärares didaktiska val av digitala lärresurser

Lena Gleisner Villasmil, vid Mälardalens universitet, har disputerat med en avhandling som fördjupar förståelsen för lärares didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen.

Bakgrund

Lena Gleisner Villasmil har arbetat som lärare i Smedjebacken och Ludvika i 27 år, först som högstadielärare men sedan 2005 huvudsakligen som språklärare inom gymnasieskolan. Lena såg redan på 90-talet möjligheterna med att använda digitala resurser i undervisningen för att komplettera den traditionella undervisningen och motivera eleverna. Hon bokade datasalen för att låta språkelevernas kommunicera med spansktalande via chattforum, och använde karaokevideor för sång och tolkning av låttexter.

Intresset för digitala lärresurser ledde till att hon fick uppdrag som IT-pedagog och sedan projektledare för ett nätbaserat språkprojekt i Dalarna (numera GysamNet) som syftade till att samordna undervisningen i moderna språk mellan kommunerna genom nätbaserade lektioner.

Genom den kommunala gymnasieskolan där Lena arbetade fick hon en licentiandtjänst vid Örebro universitet, som i samarbete med Högskolan Dalarna ledde forskarskolan Teknikdrivna Kunskapsprocesser.

Jag blev klar med min licentiatuppsats 2019 och kände mig nöjd, berättar Lena. Så jag jobbade som gymnasielektor med undervisning, och samtidigt fortbildade jag kollegor i att använda digitala resurser. Sen kom pandemin och på en eftermiddag blev jag väldigt populär när alla skulle ställa om till onlineundervisning.

Under pandemin såg hon ett stort behov av mer forskning om digitala lärresurser och deras påverkan på undervisningen. Hösten 2021 blev hon antagen till doktorandutbildningen vid dåvarande Mälardalens högskola.

Fördjupad förståelse för didaktiska val av digitala lärresurser

Det övergripande syftet med Lenas avhandling är att fördjupa förståelsen för varför och hur lärare, både individuellt och som grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen, samt vilka inre och yttre faktorer som påverkar dessa val. För att nå syftet genomfördes dels livshistorieintervjuer med sex deltagande gymnasielärare (licentiatavhandlingen), dels en enkätstudie med 243 gymnasielärare.

En mångfald av motiv

Lenas forskning visar att lärarna drivs av en stark vilja att hjälpa eleverna och att deras didaktiska val påverkas av både inre och yttre faktorer. De digitala lärresurserna ger möjlighet till elevreflektion och demokratiskt deltagande samt underlättar lärarnas möjlighet till återkoppling med eleverna. Hon fann att lärarbehörighet och undervisningsämne är starkt bidragande faktorer för hur lärare använder digitala lärresurser i undervisningen.

En av de mest intressanta insikterna från hennes forskning är att det finns en mångfald av syften och motiv bakom lärarnas användning av digitala lärresurser. Förutom elevorienterade faktorer är personliga intressen, utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet tongivande. De olika anledningarna till användningen av digitala lärresurser anser Lena är viktiga att reflektera över:

Resultatet visar en mångfald av orsaker till de val som lärarna gör. Beslutsfattare, både nationellt och lokalt, behöver tänka på det när de utformar policyer och riktlinjer. Det finns tyvärr en tendens just nu att man vill förbjuda och begränsa användningen av digital teknik, något som skulle stoppa utvecklingen som finns i Sverige. Vi har legat väldigt långt framme när det gäller lärares kompetens, både didaktiskt och tekniskt, men vi kan lätt halka efter. Och det är farligt, speciellt när man tänker på att barn och ungdomar inte kommer att stoppa sin användning. Vi bör ju vara ett steg före i hela utbildningskedjan och i stället satsa på IT-pedagoger, fortbildning och utrustning så alla lärare har den kompetens som behövs för att förbereda eleverna på att leva i det samhälle som omger oss.

Lärares förmågor att använda digitala lärresurser i undervisningen

Genom statisktisk analys av resultaten från enkätstudien kunde Lena identifiera fem unika profiler av lärare, baserat på deras användning av digitala lärresurser (DLR) och deras självskattade kompetens. Analysen utgick från åtta olika dimensioner av lärares färdigheter i, syften med och användning av DLR i klassrumspraktiken (se Gleisner Villasmil, 2025, s. 52–56):

1. generella färdigheter
2. specialiserade färdigheter
3. syftet att motivera eleverna
4. syftet att dela kunskapsinnehåll
5. generell användning
6. specialiserad användning
7. kommunikationsorienterad användning
8. lektionsstrukturerad användning.

Lärarna fördelades utifrån självskattad DLR-förmåga i fem grupper: hög, hög generell, medel, medel allmän och låg.

Studien påvisar att utbildning i form av lärarexamen är betydelsefull för gymnasielärares självskattade DLR-förmåga. Nära 20 procent av lärarna anser sig ha låg DLR-förmåga - en grupp som består av lärare i alla åldrar. Dessa har behov av stöd för att öka sin kompetens att använda DLR i undervisningen, enligt de slutsatser som Lena drar.

Lärares användning av DLR i undervisningen

I studien påvisas även samband mellan faktorer som påverkar lärares användning av DLR i undervisningen och vad resurserna används till.

De faktorer som påverkar lärares användning av DLR i undervisningen är:

1. tillgången till DLR och den fortbildning som erbjuds på skolan
2. det stöd som ges från till exempel elever och kollegor
3. den erfarenhet som lärarna har med sig från tidigare arbete, utbildning eller fritidsintressen
4. bidraget till elevernas lärande, interaktion och kommunikation
5. stress vid användning, samt för- och efterarbete.

Resultaten visade fem olika dimensioner av lärarnas användning av digitala lärresurser. Lärare använder DLR för:

1. kreativa syften i undervisningen
2. att tillhandahålla undervisningsmaterial
3. att ge återkoppling till eleverna
4. tester och spel
5. användning av film, ljud och virtuell simulering.

I den jämförande studien visar Lena att de flesta lärare använder digitala lärresurser (DLR) främst för didaktiska syften. De digitala lärresurserna används för att stötta elevernas lärande, ge återkoppling, utveckla deras kreativitet och skapa mening med och variation i undervisningen. Lena betonar lärarnas roll vid användning av teknik i skolan:

Det är en av de viktigaste faktorerna för att elever ska kunna utveckla sitt lärande i skolan. Jag ser att lärarna drivs av otroligt starka motiv och övertygelser att hjälpa eleverna. De är en form av trollkonstnärer för att möta upp elevernas behov.

Hon anser att det är viktigt att ge lärarna större friutrymme och förtroende för att kunna vara kreativa och utveckla nya undervisningsmetoder i stället för att toppstyras. Lena betonar att lärarens roll inte bör förminskas, utan snarare stärkas genom att ge dem möjlighet att utvecklas och växa i sin profession.

Framtidsplaner

Lena trivs mycket bra på Mälardalens universitet och har flera projekt på gång, bland annat utkast till tre nya artiklar. Hon är också allmänt intresserad av digitaliseringen i skolan; AI-utvecklingen är till exempel ett område som hon håller sig ajour inom.

Jag hoppas få i gång ett samverkansprojekt och fortsätta bedriva forskning både inom allmän- och ämnesdidaktik, för jag har en bredd både i intresse och ämnesbehörighet. Särskilt så brinner jag för det här med de digitala resurserna och för de möjligheter som de kan erbjuda, avslutar hon.

Doktorsavhandlingen "Lärares didaktiska val av digitala lärresurser - inre och yttre påverkansfaktorer", samt andra publikationer av Lena Gleisner Villasmil, finns att ladda ner från DiVA-portal:

Lärares didaktiska val av digitala lärresurser - inre och yttre påverkansfaktorer, DiVA-portal

Lena Gleisner Villasmils övriga publikationer, DiVA-portal