Logotyp, Mälardalens universitet

Text

2024-12-10

Forskning om skolklimat och jämställdhet på högstadiet

"Det finns fortsatta utmaningar när det gäller att förbättra jämställdheten mellan könen i våra utbildningsmiljöer." Det menar forskarna Karin Bergman Rimbe, Sylvia Olsson och Gunnel Östlund vid Mälardalens universitet, som undersökt hur elever i årskurs nio upplever sitt skolklimat relaterat till jämställdhet och kön.

Kvinna med kort mörkt hår.

Karin Bergman Rimbe, en av tre författare till artikeln. Foto: Jonas Bilberg

I det tredje numret av den nordiska vetenskapliga tidskriften, Nordic Studies in Education 2024, kan man läsa en artikel skriven av de tre MDU-forskarna Karin Bergman Rimbe, Sylvia Olsson och Gunnel Östlund. Artikeln har rubriken "Cykla i korridoren – elever i åk 9 om normer och skolklimat." Den handlar om hur elever i åk 9 på en mindre bruksort i mellansverige upplever sitt skolklimat, specifikt med avseende på jämställdhet.

De tre forskarna har genomfört gruppintervjuer med totalt 22 elever. Gruppindelningen skedde utifrån elevernas eget val och var, med undantag från en grupp, könsuppdelade.

I en intervju för Pedagog Mälardalen berättar universitetslektor Karin Bergman Rimbe om intervjustudien, dess resultat, om jämställdhet i skolan och jämställdhet i ett mer generellt perspektiv.

Upplevelser avseende jämställdhet

Karin beskriver med utgångspunkt från studien hur olika begrepp och företeelser hänger samman i skolan: jämställdhet, normer, välbefinnande och skolklimat. Skolan där elevintervjuerna genomfördes hade arbetat med jämställdhet men eleverna uppfattade inte att det var just jämställdhet det handlade om utan mer om HBTQ.

Dock framgick i studien att eleverna ändå hade synpunkter på jämställdhetsaspekter, bland annat i klassrumssituationer och utanför lektionstid i korridoren. Både pojkar och flickor tyckte att de utifrån sin egen könstillhörighet behandlades olika, dvs att det fanns olika ”bedömningsgrunder” för deras prestationer i klassrummet. Flickorna förväntades ”sköta sig” och klara av det de skulle göra/utföra och fick ingen särskild uppmärksamhet av läraren utifrån det, enligt flickorna själva. Pojkarna däremot, menade flickorna, berömdes för saker/prestationer, som flickorna självklart förväntades klara av. Pojkarna påpekade å sin sida att flickorna bedömdes annorlunda och fick bättre betyg än de själva. Anledningen var, menade pojkarna, att flickorna skötte sig bättre och var lugnare på lektionerna.

Även när man tittar på pojkars respektive flickors upplevelser av situationer utanför klassrummet, exempelvis i korridoren, finns olikheter. Bland pojkar finns upplevelsen av underhållning när det går lite vilt till, medan flickor kan känna obehag och hellre ta en omväg utomhus för att slippa trängas med ett gäng högljudda och ”jobbiga” pojkar. Dessa exempel visar hur jämställdhetsaspekter hänger samman med välbefinnande och skolklimat.

Mönster och normer påverkar jämställdhetsarbetet

Karin Bergman Rimbe menar dock att man inte kan skylla bristande jämställdhet i skolan på varken rektorer, lärare eller elever. Det handlar till mycket stor del om förväntningar, grupptryck och sociala mönster - många gånger omedvetna - som alla är involverade i vare sig det är i skolan eller i samhället i stort. De mönster och normer som är förhärskande i skolan återfinns även i samhället där de också upprätthålls på alla nivåer. Därför är det så angeläget att ständigt arbeta med och medvetandegöra frågor kopplade till jämställdhet och könsnormer.

Det finns inga quickfix-lösningar för att avhjälpa bristande jämställdhet, alla måste ständigt arbeta med frågorna, menar Karin, och nämner även det som benämns jämställdhetsparadoxen och som bland annat handlar om könsbundna yrkesval. Både flickor och pojkar har möjlighet att välja utbildning och yrke utifrån sin egen önskan och sitt eget intresse, men ändå ser vi djupt könssegregerade utbildningar och yrken. Det har bland annat att göra med omgivningens förväntningar men också med kulturella och socioekonomiska strukturer som kan skilja sig mellan olika länder. Karin nämner som exempel att flickor väljer teknikinriktade yrken i högre utsträckning i vissa andra länder än i Sverige.

Komplicerat att uppnå jämställdhet

De tre MDU-forskarnas artikel i Nordic Studies in Education avslutas med en diskussion om hur könsroller, -normer och -mönster upprätthålls och blir beständiga över tid. Förklaringsmodeller över hur kön ställs mot varandra och hur dikotomin bibehålls visar varför det är komplicerat att uppnå jämställdhet.

Forskarna påpekar att arbetet med att uppnå jämställdhet inom skolväsendet involverar såväl elevernas, skolans som hela samhällets attityder och normer. Jämställdhetsarbete kräver därför medvetenhet och ifrågasättande av de osynliga regler och normer som är djupt rotade i samhället.

Vill du veta mer om denna forskning och/eller om du vill att Karin Bergman Rimbe kommer och berättar om forskning kring jämställdhet, skolklimat och välbefinnande är du välkommen att ta kontakt med henne via mejl. Om du vill läsa hela artikeln så länkas den nedan.

Text: Mait Walderlo