Text
Skolnärvaro — att främja tillgängliga lärmiljöer
Lärare och skolledare i Trosa kommun samverkar med forskare från avdelningen för specialpedagogik vid Mälardalens universitet för att undersöka sambandet mellan skolklimat och skolfrånvaro hos elever samt hur det kan bidra till att identifiera tre utvalda skolors utvecklingsområden.
Syfte och forskningsfrågor
Forskningsprojektets syfte är att nyttja samverkan mellan skolhuvudmannen, förskole- och skolledning samt yrkesverksam personal, och forskare vid Mälardalens universitet för att undersöka centrala faktorer i arbetet med att möta problematisk skolfrånvaro bland deras elever. Syftet operationaliseras vidare genom följande forskningsfrågor.
- Hur arbetar elevhälsa/skolor/ledning med att fånga upp elever i frånvaro?
- Hur är elevers upplevelse av lärmiljö (social, pedagogisk, fysisk) relaterat till skolnärvaro och kunskapsprestationer?
- Hur är elevers upplevelse av lärmiljö relaterat till skolnärvaro och kunskapsprestationer?
Samverkansparter
Yrkesverksam personal och elever i tre skolor i Trosa kommun. Projektet leds av Anna-Lena Andersson, biträdande lektor i specialpedagogik, vid Mälardalens universitet.
Tidsomfattning
Planering, etikprövning och inledning av datainsamlingen startades under VT24. Fortsatt datainsamling, analys och presentation av delresultat sker under HT24. Ytterligare analys, slutlig dokumentation och redovisning planeras att ske under VT25 och HT25.
Projektets bakgrund
Att skapa en trygg skol- och lärmiljö med hög skolnärvaro är avgörande för elevernas välbefinnande och skolprestationer (Anderson & Romm, 2020). En sådan skol- och lärmiljö kännetecknas av att den är tillgänglig med goda relationer mellan elever och mellan lärare (jfr. Grazia & Molinari, 2020). Svenska skolor har ännu inte nått sin fulla potential när det gäller tillgängliga lärmiljöer, vilket redovisas i larmrapporter kring missgynnande skolklimat och skolfrånvaro (Barnombudsmannen, 2022; Skolinspektionen, 2020).
Skolors arbete med att motverka skolfrånvaro och erbjuda en god lärmiljö som stödjer elevers kunskapsutveckling föreskrivs i skollagen (SFS 2010:800, kapitel 3). Att utveckla en god lärmiljö är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete medan problematisk skolfrånvaro, det vill säga frånvaro som kan påverka elevens måluppfyllelse och kunskapsutveckling (Skolverket, 2021), är en utmaning i skolors arbete med att erbjuda tillgängliga lärmiljöer.
Det finns omfattande bevis för att en mer positiv skol- och lärmiljö kan associeras med hög skolnärvaro (Berman et al., 2018). Den kunskapsrelaterade miljön i skolan, till exempel undervisningsaktiviteter eller lärarförväntningar, har dock fått liten uppmärksamhet i tidigare forskning. Detta forskningsprojekt avser därför att bidra till tidigare forskning genom att studera hur olika dimensioner av skolmiljön i skolan påverkar skolfrånvaron. Arbetet sker i nära samverkan mellan skolhuvudman och lärosäte.
De utmaningar som lyfts fram av den aktuelle skolhuvudmannen är hur utbildning och stöd till elever med problematisk skolfrånvaro kan organiseras på såväl klassrums- som skolledningsnivå. Men även hur stödet på organisationsnivå, exempelvis genom elevhälsoteam och skolledningsteam, kan koordineras för att elevens behov av god utbildning och fungerande stadieövergångar ska kunna tillgodoses.
Projektarbetet
Projektets design har arbetats fram i samtal mellan skolhuvudman, skolledare och forskare. Målet är att noggrant kartlägga några skolors arbete och stöd till elever med varierande förutsättningar och behov vad gäller problematisk skolfrånvaro och hur stödet koordineras vid stadieövergångar. Genom att göra nedslag i ett fåtal skolor, där data samlas in på individ-, grupp- och organisationsnivå, är det möjligt att få en djupare förståelse för hur utbildningen kan organiseras och koordineras.
Projektet kommer att genomföras som fallstudier och både kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas för datainsamlingen:
- Fokusgruppsintervjuer med elever, lärare och elevhälsopersonal samt individuella intervjuer med rektorer avseende deras uppfattning och tankar kring problematisk skolfrånvaro och vad som kännetecknar detta där de är verksamma.
- Elevstatistik avseende närvaro samt måluppfyllelse vid nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik (åk 3, 6 och 9) via Skolverkets statistikdatabas SALSA (på gruppnivå) och via Statistikmyndigheten (på elevnivå).
- Enkäten "Klassrumsmiljö" kommer att användas för att kartlägga elevers uppfattningar om lärmiljön. Även lärare får besvara en enkät för att kartlägga även deras uppfattning.
Projektets förväntade resultat
Forskningsprojektet fokuserar på att stödja skolpersonal i gemensamma beslutsprocesser genom att initiera förbättringsåtgärder på alla nivåer (skolorganisation-, gruppnivå- och individnivå), från skolledare till elevhälsoteam, lärare och elever. På detta sätt kan projektet bidra till att identifiera och åtgärda faktorer och förhållanden som påverkar skolfrånvaron, såsom kvaliteten på skolmiljön.
Projektets resultat kommer att kunna omsättas i skolans utvecklingsarbete på flera sätt. För det första, kan resultaten omsättas direkt i de studerade skolornas fortlöpande kvalitets- och utvecklingsarbete. Genom en analys av hur skolors stöd till elever med varierande förmågor och bakgrunder utformas på individ-, grupp- och organisationsnivå kan utvecklingsområden, som kommer rektorer och huvudmannen till del, identifieras. Fokus på enstaka skolor kan resultera i djupare förståelse av hur stödet på dessa skolor kan organiseras och koordineras. Fokusgruppsintervjuer med elever, skolpersonal/arbetslag och med representanter från tre skolor ger tillfällen för reflektion och erfarenhetsutbyte.
För det andra, kan resultat från projektet (där vetenskapliga och teoretiska perspektiv införlivas) nyttjas för utvecklingsarbete på en mer generell nivå genom att resultaten presenteras för rektorer och skolpersonal och att kunskap från projektet sprids genom populärvetenskapliga presentationer. Insikter från projektet kan användas för att främja utbildningens förmåga att möta elever som finns i den svenska skolan idag.
Resultatspridning
Presentation av forskningsresultaten sker både under projektets gång och vid avslutningen för de inblandade parterna på både lokal och huvudmannanivå. Resultaten publiceras även genom vetenskapliga artiklar både nationellt och internationellt, och kommuniceras i samband med en konferens som anordnas av Mälardalens kompetenscentrum för lärande.
Delar av den forskning som ligger till grund för projektet
Anderson, S., & Romm, K. (2020). Absenteeism across the early elementary grades: The role of time, gender, and socioeconomic status. The Elementary School Journal, 121(2), 179–196
Barnombudsmannen. (2022). FN:s Konvention om barns rättigheter. Tilläggsrapport – Sverige.
Berman, J., McCormack, M., Koehler, K., Connolly, F., Clemons-Erby, D., Davis, M., Gummerson, C., Leaf, P., Jones, T., & Curriero, F. (2018). School environmental conditions and links to academic performance and absenteeism in urban, mid-Atlantic public schools. International Journal of Hygiene and Environmental Health, 221
Länk till annan webbplats.(5 Länk till annan webbplats.), 800–808.
Grazia, V., & Molinari, L. (2020). School climate multidimensionality and measurement: a systematic literature review. Research Papers in Education, 36(5), 561–587.
SFS 2010:800. Skollag.
Skolinspektionen. (2012). Skolors arbete med trygghet och studiero. En tematisk analys utifrån beslut fattade inom regelbunden kvalitetsgranskning 2018-2019.
Skolverket. (2021). Nationell kartläggning av elevfrånvaro (Rapport 2021:10). Skolverket.
