Text

2024-05-07

Hållbar samverkan genom partnerskap mellan forskare och undervisningspraktik

I sin doktorsavhandling fokuserar Simon Sjölund på de gränser, eller hinder, som uppstår mellan forskare och yrkesverksam förskole- och skolpersonal när de samverkar i praktiknära forsknings- och utvecklingsprogram. För att kunna mötas på samma villkor finns behov av att överbrygga gränserna mellan professionernas olika förutsättningar, menar han.

En leende brunhårig man i blå skjorta och marinblå kavaj.

Simon Sjölund, foto: Jonas Bilberg

Efter avslutad ämneslärarutbildning i matematik och idrott och hälsa vid Örebro universitet, arbetade Simon Sjölund fem år i vuxenutbildning och gymnasium innan han började fördjupa sig i matematikdidaktik. Ämnet intresserade honom redan under lärarutbildningen då det var brist på matematikdidaktiker.

"Jag läste matematik tillsammans med ingenjörerna och fick en gedigen grund att stå på, men jag saknade didaktiken", säger Simon. "Så när jag var nyutexaminerad letade jag reda på forskning och läste några fristående online-kurser för att lära mig mer".

Studierna ledde vidare till en masterutbildning i matematikdidaktik och det var då Simon började intressera sig för forskning relaterad till lärarutbildningen. Ska det hända något i klassrummen är det där man måste börja, menar han. Redan innan magisteruppsatsen var avslutad sökte han en doktorandtjänst vid dåvarande Mälardalens högskola, och 2018 påbörjade han forskarutbildningen. Den 9 april 2024 disputerade Simon med doktorsavhandlingen Conceptualising the boundry infrastructure of research-practice partnerships.

Koncept för samverkan mellan forskare och undervisningspraktik

Ämnesvalet för avhandlingen fick han till stor del styra över själv, men inspirationen kom från en kollega.

"Jag tycker att det mesta är intressant och det finns så mycket man skulle kunna gräva i", säger Simon. "Men min kollega Jannika Lindvall hade läst ett par artiklar om ett ramverk för samverkan mellan forskning och praktik som verkade intressanta, och när jag började fördjupa mig blev jag mer och mer fascinerad av konceptet".

Det koncept som Simon fördjupat sig i, research-practice partnership (RPP), erbjuder en långsiktig och hållbar struktur för samverkan mellan forskare och undervisningspraktik i praktiknära forsknings- och utvecklingsprogram. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad förståelse för RPP-ramverket som bygger på konceptet.

"RPP är mer vanligt förekommande i USA, Australien och Nya Zeeland", säger Simon. I Sverige har vi starka traditioner av samverkansbaserad forskning som vissa av mina amerikanska kollegor är lite avundsjuka på, och det är i dessa program som principerna för RPP kan göra skillnad".

Principer för research-practice partnerships

Samverkan kan vara utmanande och det är de gränser, eller hinder, som uppstår mellan forskning och undervisningspraktik som Simon intresserat sig för i sin avhandling. Eftersom svensk utbildning ska vila på vetenskaplig grund är en hållbar samverkan mellan lärosäte och skolverksamhet nödvändig för båda parter.

Utmaningarna, som både forskare och yrkesverksam förskole- och skolpersonal möter i gemensamma forskningsprojekt, är att varje profession har med sig sina förkunskaper, kommunikationsvägar, strategiska kunskaper, ledarpraxis och mobilisering av resurser. För att kunna mötas på samma villkor, i ögonhöjd, finns behov av att överbrygga klyftan mellan professionernas olika förutsättningar. I detta sammanhang beskrivs RPP som en lovande samverkansstruktur (Coburn m.fl., 2013).

"Det är fem, eller egentligen sex, principer som särskiljer RPP från andra typer av samverkansformer som sker mellan lärosäte och skolverksamhet", berättar Simon. "Målet för RPP är att samverkan ska vara (1) långsiktig och utgå från (2) forskning som syftar till att (3) förbättra undervisningen eller likvärdigheten i skolverksamheten. Målet är även att strategiskt samla en (4) mångsidig expertis och att medvetet balansera ut (5) maktförhållanden mellan de olika parterna i projektet så alla inblandade kan bidra. En sjätte princip, som det talats om under senare år, är (6) gemensamt arbete; till exempel att forskare och praktiker analyserar data tillsammans för att skapa mening utifrån deras olika perspektiv".

Interventioner som följer grundprinciperna i RPP är, enligt Coburn och Penuel (2016), mer användbara i pedagogisk praktik, har bättre förutsättningar att förbättra elevresultaten och underlättar tillgången till forskning för praktikerna än andra. Ramverket kan bidra till att underlätta förståelse för kulturella olikheter mellan olika samverkansparter och fungera som en gemensam utgångspunkt för förhandling och meningsskapande.

"Jag tilltalas av RPP-ramverket eftersom det kan användas för att utmana det som tas för givet inom svensk samverkansforskning idag", säger Simon. "Det är sällan som strukturen för samverkan studeras. Att hitta bevis för ett lyckat samverkansprojekt handlar oftast om att studera interventionen eller resultatet av de åtgärder som genomförts, inte hur väl samverkan mellan parterna har fungerat".

Datainsamling genom observation och litteraturöversikt

Under avhandlingsarbetet har Simon samlat data genom att observera naturligt förekommande möten mellan inblandade parter i ett långsiktigt storskaligt forskning- och utvecklingsprogram. Syftet med programmet är att bygga kunskap om och utveckla arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Avhandlingen baseras även på två systematiska litteraturöversikter för att samla befintlig kunskap om research-practice partnership. Med utgångspunkt från RPP-ramverket (Farrell m.fl., 2022) har Simon slutligen kritiskt granskat insamlad data och bidragit till en kompletterad och fördjupad förståelse av ramverket.

"Jag har bland annat tittat på vilka gränser som uppstår mellan forskare och skolverksamhet, med avsikten att lyfta upp de utmaningar eller olikheter som finns för att veta vad som behöver hanteras. Parterna behöver ju inte alltid komma överens men i alla fall ha en gemensam riktning när de ska samarbeta. Det finns också en stor lärandepotential i det", säger Simon.

Sju gränser att förhålla sig till och hantera

Under observationsstudien av det storskaliga forsknings- och utvecklingsprogrammet identifierades sju olika gränser som parterna behövde förhålla sig till och hantera i samverkansarbetet. Dessa tematiserades i tre övergripande kategorier för samverkan; förutsättningar, processer och innehåll.

En figur som visar gränser i research-practice partnership. Innehållet förklaras nedan.

Figur enligt Sjölund (2024). Identifierade gränser i research-practice partnership, RPP.

Kategori 1 – förutsättningar

  • Gräns 1: Nivå på färdigheter och förståelse. Parternas otillräckliga kunskaper och förståelse för nyckelbegrepp, både språkligt och vetenskapligt, kan vara en stor utmaning.

Kategori 2 – processer

  • Gräns 2: Brist på stöd för praktiker, från till exempel forskare och processledare, att utveckla färdigheter och förståelse.
  • Gräns 3: Brist på informationsutbyte mellan parterna kan försvåra processer.
  • Gräns 4: Olika förväntningar på parternas roller i processarbetet - vem bidrar med vad och varför?

Kategori 3 – innehåll

  • Gräns 5: Olika perspektiv mellan parterna på nyckelbegrepp och färdigheter.
  • Gräns 6: Olika syn på lämplig nivå för innehåll.
  • Gräns 7: Olika syn på vad det centrala innehållet är/bör inkludera.

Gränserna som framträder kan medvetandegöra parterna om de utmaningar som kan uppstå och som behöver hanteras både i planerings- och genomförandeskedet av ett samverkansprojekt. Simon framhåller att en av de allra viktigaste principerna och en förutsättning för lyckad samverkan är långsiktighet. Ett forsknings- och utvecklingsprogram som löper över flera år ger bättre förutsättningar för bestående förändringar i undervisningspraktiken än ett kortvarigt.

"Med tanke på de stora samhällsutmaningar vi har behövs mer långsiktiga och hållbara samverkansprojekt, och för dessa kan principerna i RPP-ramverket komma till nytta och underlätta arbetet", säger Simon.

För Simon finns möjlighet att fortsätta studera samverkansstrukturer på nära håll. Just nu pågår ett praktiknära forskningsprojekt med fyra skolor i Västmanland som han är involverad i. Han har även framtidsplaner om att återvända till rötterna i matematikdidaktiken.

"Det finns många spännande uppslag att ta tag i", avslutar han.

 

Läs hela avhandlingen som är publicerad i Digitala Vetenskapliga Arkivet - DiVA.
Conceptualising the boundry infrastructure of research-practice partnerships, DiVA Länk till annan webbplats.

Referenser

Coburn, C., & Penuel, W. (2016). Research-Practice Partnerships in Education: Outcomes, Dynamics, and Open Questions. Educational Researcher, 45(1), 48. https://doi.org/10.3102/0013189X16631750

Coburn, C., Penuel, W., & Geil, K. (2013). Research-Practice Partnerships: A Strategy for Leveraging Research for Educational Improvement in School Districts (0277-4232). (Research to Practice Goes Both Ways, Issue). William T. Grant Foundation.

Farrell, C. C., Penuel, W. R., Allen, A., Anderson, E. R., Bohannon, A. X., Coburn, C. E., & Brown, S. L. (2022). Learning at the Boundaries of Research and Practice: A Framework for Understanding ResearchPractice Partnerships. Educational Researcher, 51(3), 197-208. https://doi.org/10.3102/0013189X211069073