Text
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
Regionalt samverkansråd för hållbar skolutveckling
Den 20 oktober samlades skolchefer från skolhuvudmännen i Sörmland och Västmanland på Campus Eskilstuna för MKL:s regionala samverkansråd. Temat för dagen var långsiktig, strategisk och hållbar skolutveckling i samverkan.
Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid MDU, inledde dagens program med att presentera hur det är möjligt att bygga system för rik undervisning och elevers lärande genom forskningsbaserade läromedel. Han berättade också att de utbildningar som lärare vanligtvis deltar i har en svagt negativ effekt på elevers kunskaper, enligt en nyligen publicerad forskningsrapport. Möjliga förklaringar till detta är att typisk kompetensutveckling håller för låg kvalitet eller förespråkar arbetssätt som försämrar elevernas lärande. Hög standard handlar både om att kompetensutvecklingen motsvarar verkliga behov och att forskningsgrunden är gedigen.
Elisabeth Berglund, samordnare i Köpings kommun, berättade hur de samverkat med Mälardalens universitet kring professionsutveckling inom flerspråklighet och interkulturalitet från förskola till vuxenutbildning. Hon lyfte de utmaningar som uppstått under åren och att det krävts flexibilitet för att möta dessa både hos skolhuvudmannen och lärosätet. Det krävs också tydliga processer och en plan för hur kunskaperna ska förvaltas och utvecklas.
Skolverkets undervisningsråd, Laila Guvå, Anna Forssell och Mats Lindh presenterade arbetet med professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. Detta består av två delar; en nationell struktur för kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare. Syftet med strategin är att det ska ges
- bättre möjligheter för förskollärare, lärare och rektorer att strukturerat och likvärdigt bredda och fördjupa sin kompetens,
- utveckla sitt ledarskap eller sin undervisningsskicklighet och specialisera sig inom skolväsendet och
- göra karriär inom skolväsendet.
Ändringar i skollagen om professionsprogrammet beräknas träda i kraft 1 januari 2025.
Mait Walderlo, handläggare för uppdragsutbildning på MKL, avslutade dagen med att presentera processen för de uppdragsutbildningar som anordnas i samverkan med Skolverket, Mälardalens universitet och skolhuvudmännen. Hon berättade också om kommande uppdragsutbildningar och kompetensutvecklingssatsningar för förskollärare, lärare och rektorer.
Dagen innehöll även diskussioner om hur vi tillsammans kan bygga långsiktig och strategisk samverkan för att säkra hållbar utveckling samt vilka behov av kompetensutveckling som finns hos skolhuvudmännen och hur utbildningarna ska utformas.
KATEGORIER