Text
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar
Barnens lärande och utveckling bör vara fokus vid övergångar från olika skolformer, menar Therese Welén, som skrivit en avhandling om barns tidiga skolövergångar.
Therese Welén arbetar som utbildningsledare och vice akademichef på akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens universitet. Hon disputerade i början på 2022 och hennes avhandling Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar valdes av Skolportalens lärarpanel till en av favoriterna under 2022. Avhandlingen belyser vilken komplex process övergången mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1 är. Forskningen består av två olika delstudier där Therese har intervjuat och samtalat med såväl lärare, rektorer som skolchefer i flera kommuner om övergången ur ett didaktiskt perspektiv. Övergångar mellan skolformer innebär både förändring, anpassning, möjligheter och utmaningar. Hon har studerat lärares arbete med övergångar, möjligheter och hinder, relationsskapande mellan lärare och skolformer samt förhållningssätt i organisationen.
-Det viktiga är att ha barnets lärande och utvecklingsresa i fokus, säger Therese, det är inte organisationen som ska styra.
Olika synsätt hos lärarna skapar olika villkor för barnen
Syftet med avhandlingen var att fördjupa förståelsen för lärares didaktiska arbete med barns övergångar mellan skolformer.
–Det fanns olika behov och synsätt hos olika lärare kring hur de såg på förmedlingen av information i övergångsprocessen, berättar Therese. En del lärare ville ha rutiner kring det didaktiska arbetet vid barns övergångar med tydlig informationsöverföring, medan andra inte ville det utan föredrog att börja med ”ett blankt blad” och själva skapa sig en bild av barnet och dess lärandesituation.
-Detta skapade olika villkor för barnen beroende på lärares olika förhållningssätt respektive syn på övergången, fortsätter Therese. Hon har i sitt arbete med avhandlingen även studerat skolchefers och rektorers roll i relation till lärares didaktiska arbete. Skolchefens roll har betydelse på övergripande systemisk nivå. Exempelvis kan skolchefens roll ha betydelse beträffande skapande av gemensamma rutiner kring övergångar hos en skolhuvudman. Rektorers roll och didaktiska perspektiv kan påverka organiseringen av verksamheten och skapa möjligheter för lärare att samverka över skolformsgränser. Det finns även andra exempel på faktorer på systemnivå som kännetecknade det didaktiska arbetet med barns övergångar och som lärarna inte själva kan påverka: resurstilldelning, bemanningssituation och organisationen för skolhuvudmannens skolområden och -enheter.
Samarbete mellan olika lärarkategorier för god måluppfyllelse
-Det viktiga är ändå att konstatera, menar Therese, att det didaktiska perspektivet i övergångarna inklusive informationsöverföringen redan i tidig ålder kan ha stor betydelse för elevers måluppfyllelse längre fram under skoltiden. Om förskolan har upptäckt ett stödbehov hos ett barn, som förskoleklassens lärare av en eller annan anledning inte får kännedom om, och om stödinsatser fördröjs på grund av detta glapp i informationskedjan, kan det leda till att glapp skapas i deras lärande och utveckling.
Ibland omnämns sekretess mellan skolformer som ett hinder vid överföring av information särskilt från förskola till förskoleklass. Det behöver inte vara något hinder om vårdnadshavare ger sitt samtycke. Therese nämner exempel där mottagande lärare från förskoleklass bjudits in till avslutningssamtalet i förskolan, som sker mellan vårdnadshavare, barn och avlämnande förskollärare.
Avslutningsvis pekar Therese på en gynnsam organisatorisk faktor, som underlättar och främjar relationsskapande mellan lärare och deras gemensamma arbete med övergångar: ett blandat arbetslag där flera lärarkategorier samarbetar och har ett naturligt sätt att förhålla sig till och samarbeta kring didaktiska faktorer såväl i undervisningen som i arbetet med övergångar. Ett sådant blandat arbetslag med förskollärare och grundlärare är avhängigt rektors didaktiska perspektiv samt hens möjliga val i organisering av verksamheten. Sammanfattningsvis tydliggör avhandlingen hur flera faktorer och förutsättningar på olika nivåer samt hos olika funktioner och befattningshavare samspelar. I slutänden har det didaktiska perspektivet avgörande betydelse för det enskilda barnets fortsatta lärande och utvecklingsresa.
Om du blir intresserad av att veta mer eller diskutera något är du välkommen att ta kontakt med Therese.
Här kan du läsa avhandlingen i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Av: Mait Walderlo