Undervisning om hållbar utveckling med utgångspunkt från tre didaktiska typologier

-Lärarna i år 4-6 är sina elevers viktigaste infuencers, säger Andreas Grahn och syftar på den exklusiva möjlighet som ges i klassrummen för att belysa hållbar utveckling.

Andreas Grahn, universitetsadjunkt, undervisar på samtliga lärarutbildningsprogram vid Mälardalens universitet. Han har ett brinnande engagemang för hållbarhetsfrågor i undervisningen och integrerar detta undervisningsområde i kursen Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, som alla lärarstudenter läser inom området utbildningsvetenskaplig kärna.

Andreas baserar sin undervisning på Agenda 2030, där det ibland framträder tydliga motsättningar, enligt honom. Hur kan exempelvis målsättningen som handlar om ekonomisk tillväxt ses i relation till andra mål, exempelvis de som handlar om hållbar konsumtion och produktion samt att bekämpa klimatförändringarna?

Intresse och engagemang med forskning som utgångspunkt

Såväl inom lärarutbildningen tillsammans med lärarstudenterna som med eleverna i de olika skolformerna, handlar det om att skapa intresse och engagemang utifrån fakta och forskning. Undervisningen ska vara objektiv och skapa en grund för elevernas och studenternas fortsatta engagemang och lärande men även stimulera elevernas intresse och engagemang och beredskap till handling.

För Andreas handlar det om att få lärarstudenterna att reflektera över hur de kan undervisa om hållbarhet i sin kommande yrkesroll och hur sådan undervisning kan gestaltas inom läraruppdraget. Undervisning om hållbarhet utifrån klimatförändringar kan även fungera som undervisning i demokrati, beroende på vilket fokus läraren har. I sin licentiatavhandling belyser Andreas, som själv har undervisat i geografi på gymnasiet, tre didaktiska typologier att utgå från:

• Faktabaserad undervisning, exempelvis objektiv, naturvetenskaplig fakta om temperaturhöjning, som inte kan ifrågasättas.
• Normativ undervisning där man belyser vad som håller på att hända med klimat och miljö. Här väcks engagemang och elever/studenter påverkas att ta ställning och bli medvetna.
• Demokratisk/pluralistisk/operativ undervisning där elever/studenter diskuterar lösningar utifrån det engagemang som har skapats hos dem. ”Vad ska vi nu göra för att hitta lösningar på det som håller på att hända?"

Balansgång i undervisningen

Andreas menar att lärare i sin yrkesroll och i sin undervisning har en exklusiv möjlighet att belysa hållbar utveckling.

– Lärarna i årskurs 4-6 är sina elevers viktigaste influencers, säger Andreas, medveten om den svåra balansen mellan att vara objektiv i sin undervisning men samtidigt påverka eleverna att bli intresserade av och engagerade i de framtidsinriktade hållbarhetsfrågorna. Det kan ibland även vara svårt och utmanande att hantera de etiska och moraliska dilemman som kan uppstå i undervisningen.

Andreas själv är inspirerad av två professorer och deras forskning: Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet och Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet. Leif Östman har i sin forskning fokus på hur lärare, med bland annat digitala verktyg i sin undervisning om hållbarhet, kan skapa förståelse och engagemang hos eleverna. Johan Öhmans forskningsområde är etiska och demokratiska frågor inom miljö- och hållbarhetsundervisning. Det är även dessa frågeområden som Andreas Grahn belyser i sin egen licentiatavhandling Länk till annan webbplats..

Vill du veta mer eller diskutera något med Andreas, ta gärna kontakt.

Besök FN:s utvecklingsprograms (UNDP) hemsida Globala målen Länk till annan webbplats., för mer information och undervisningstips om Agenda 2030.

Av: Mait Walderlo