Fortbildningsdag för svensklärare

2024-10-31

Den 30 oktober bjöd Svensklärarföreningen in till en fortbildningsdag för svensklärare på Mälardalens universitet i Västerås. Temat för dagen var förändringarna i ämnesplanerna för svenska i samband med ämnesbetygsreformen för gymnasieskolan (Gy25).

Det blev en inspirerande och lärorik fortbildningsdag som arrangerades i samverkan mellan Svensklärarföreningen, Svensklärarnas lokalförening i Västerås och Mälardalens kompetenscentrum för lärande.

Nils Larsson, ordförande i svensklärarföreningen, och Magnus Svensson, styrelsemedlem och projektledare för fortbildningsdagen, hälsade de dryga hundra deltagarna välkomna till Mälardalens universitet och berättade om dagens innehåll. Svensklärarnas lokalförening i Västerås fick därefter uppmärksamhet då de firar 30 årsjubileum i år. Öyvinn Björkas, lokalföreningens ordförande, tog tillfället i akt att kort berätta om verksamheten och nämna att nya medlemmar är hjärtligt välkomna.

Dagens inbjudna föreläsare tog fasta på nya tillägg och intressanta formuleringar i läroplanen samt ändringar i ämnesplanerna för svenska. Först ut var Stefan Rimm, lektor i retorik vid Södertörns högskola. Han inledde med att föreläsa om retorikens historia och relaterade sedan skrivningarna i styrdokumenten med den historiska framväxten av ämnet. Retorik, som är ett nytt ämne i gymnasieskolan från nästa läsår, har ett ämnesinnehåll som kan härledas tillbaka till antiken. Genom ämnet ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att utrycka sig retoriskt medvetet, fördjupa förståelsen för retoriska begrepp och analysera budskap i både muntliga och skriftliga framställningar - en viktig del av både det privata och yrkesmässiga livet och av att vara en samhällsmedborgare.

Näste talare var Alexander Brauer, doktorand i språk- och litteraturdidaktik vid Malmö universitet, som forskar om litterärt (eller kreativt) skrivande. Han argumenterade för hur kreativt skrivande med fördel kan ses som en ämnesövergripande undervisningsmetod snarare än ett innehåll enbart i svenskämnet. Att det kreativa skrivandet åter gjort inträde i ämnesplanen för svenska såg han som positivt då det har potential att stödja elevernas allmänna och litterära skrivkunnighet och dessutom att stärka deras identitet som skrivande människor.

Efter lunchen gick ordet till Olle Nordberg, docent i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Han föreläste om fiktionens potential och skönlitteraturens plats i skolan och svenskämnet. I Gy25 lyfts skönlitteraturens estetiska värde fram som källa till att förstå egna och andras erfarenheter och livsvillkor - att leva sig in i, bli berörd av och att känna igen sig själv i en text. Att samtala om texter är enligt Nordberg det viktigaste i litteraturundervisningen. Han avslutade med ett brandtal om att "the dark ages" av mätbarhet och bedömningsmatriser förhoppningsvis är över, och att bedömningen blir mer holistisk i framtiden: "PISA har ingenting med estetisk eller skönlitterär läsning att göra!"

Den sista talaren för dagen var Anne Palmér, docent vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Hon talade om bildningsperspektivet som tydligt skrivits in i Gy25 och i ämnesplanen för svenska, med särskilt fokus på svenska som språkämne. Hon sammanfattade att bildning ska ses som ett förhållningssätt mer än ett ämnesinnehåll och att det behövs en holistisk undervisning där svenskämnets olika aspekter samverkar och berikar varandra – här är både språket och litteraturen är viktiga.