Text

Marwa Amri, Mälardalens universitet

Konferens för doktorander

Mälardalens universitet anordnade konferens i utbildningsvetenskap för doktorander.

I juni anordnades den tredje konferensen i utbildningsvetenskap för doktorander vid Mälardalens universitet. Deltagare från Örebro, Linköpings och Mälardalens universitet träffades för att bygga relationer med kollegor samt att presentera, diskutera och få feedback på pågående avhandlingsarbete. Presentationerna hölls på engelska som förberedelse inför framtida internationella konferenser.

Två keynotespeakers, Olcay Sert (MDU) och Layal Wiltgren (LiU), var inbjudna och de bjöd på intressanta föreläsningar.

Många spännande forskningsstudier är på gång inom utbildningsvetenskap och Pedagog Mälardalen kommer förhoppningsvis få möjlighet att återkomma till dem framöver. Åtta bidrag från Mälardalens universitet presenterades och diskuterades under dagen.

Korta referat av konferensbidragen

Marwa Amri redovisade resultatet från en forskningsstudie där interaktionen mellan en gymnasielärare och dennes elever analyserats under ett pågående projektarbete i ämnet engelska. Fokus för studien var elevers självständiga tänkande och kreativitet och hur läraren främjar dessa förmågor på olika sätt.

Fredrik Ardenlid presenterade preliminära resultat från en översiktsstudie som syftar till att identifiera och sammanställa empirisk forskning som genomförts i klassrum där läraren implementerat differentierad undervisning. Målet med översikten var även att få ökad förståelse för de karaktäristiska dragen i denna undervisningspraktik i de fall då särskilt begåvade elever inkluderas.

Charlotte Dunne redovisade resultatet av en systematisk litteraturöversikt som syftar till att ge en analytisk beskrivning av hur den ekologiska modellen tillämpas i utbildningsempirisk forskning när lärares agens, eller handlingsförmåga, utforskas.

Malin Larsson presenterade huvudämnet för sitt kommande doktorandprojekt. Övergripande fokus för projektet är att undersöka vad det innebär för studenter med en andraspråksbakgrund att delta på ett andraspråk i undervisningen, samt vilka strategier studenterna använder för att kunna förstå och delta i en akademisk kontext.

Fanny Mossberg presenterade preliminära resultat av en översiktsstudie som syftar till att systematiskt undersöka och sammanställa aktuell forskning om de miljöfaktorer som bidrar till en tidig identifiering av särskilt begåvade barn i förskola och grundskola, och en väl fungerande inkluderande utbildning för dessa barn.

Magnus Svensson presenterade en del av sitt doktorandprojekt med den övergripande forskningsfrågan: hur engagerande litteraturundervisning kan organiseras. Intervjustudien fokuserar på frågor om vilken typ av didaktiska strategier eller metoder lärare använder för att engagera elever i skolans läsning, samt lärarnas syn på och erfarenheter av elevengagemang i skolans läsning.

Lena Villasmil Gleisner redovisade resultatet från en studie om gymnasielärares användning av digitala läromedel som medierade resurser i deras didaktiska praktik. Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver vilka digitala läromedel de anser vara viktiga för undervisningen, varför de anser att de är viktiga och hur de använder dem.

Daniel Östberg presenterade preliminära resultat från en systematisk litteraturöversikt som syftar till att karaktärisera blivande lärares förberedelser att leda matematiska diskussioner under utbildningen. Genom att utforska sambandet mellan undervisningspraktiken och den pedagogik som används inom lärarutbildningen, kan studien bidra med väsentlig kunskap för att etablera och utveckla en forskningsbaserad lärarutbildning för blivande matematiklärare.