Text
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
-
- ANDT(S)
- Barn- och elevhälsa
- Bedömning och betyg
- Delaktighet och inflytande
- Digital kompetens
- Entreprenörskap
- Estetiska uttrycksformer
- Flerspråkighet
- Hållbar utveckling
- Internationalisering
- Jämställdhet
- Kollegialt lärande
- Kooperativt lärande
- Ledarskap
- Lek
- Livslångt lärande
- Mångfald
- Sexualitet, samtycke och relationer
- Specialpedagogik
- Språkutveckling
- Tillgänglig undervisning
- Trygghet och studiero
- Utomhuspedagogik
- Värdegrundsarbete
- Resurser
Tidig funktionell skrivundervisning viktig för unga skribenter
"Vi vill betona vikten av att fånga den motivation och önskan om att kunna skriva som många av de yngsta eleverna har med sig när de börjar skolan”, säger Sofia Hort vid Mälardalens universitet som medverkar i ett praktiknära forskningsprojekt om funktionellt skrivande i tidiga skolår.
Skolforskningsinstitutet publicerade nyligen en rapport om resultat och erfarenheter från nio olika svenska praktiknära forskningsprojekt. Sofia Hort, biträdande lektor i svenska vid Mälardalens universitet, medverkar i ett av dem: "Funktionellt skrivande i tidiga skolår" (FEAST). Projektet syftar till att bidra med forskning som kan höja kvaliteten på undervisning och lärande av funktionellt skrivande i tidiga skolår.
Funktionellt skrivande
Funktionellt skrivande i undervisningen innebär att eleverna skriver texter med ett sammanhängande innehåll som har ett visst syfte, och som riktas till en mottagare. Funktionellt skrivande riktar därmed fokus på hur texten kommunicerar och organiserar ett innehåll samtidigt som mer formmässiga språkliga val också spelar stor roll för hur väl ett sådant innehåll kommuniceras. I FEAST-projektet uppmärksammas betydelsen av att unga skribenter får skriva texter som har tydliga mottagare och syften.
Forskningsprojektet
Lärare och elever i 30 lågstadieklasser deltog i forskningsprojektet. Hälften av lärarna fortbildades i funktionellt skrivande och genomförde flera skrivuppgifter med eleverna. Den andra hälften genomförde vissa skrivuppgifter utan fortbildning för att resultatet av fortbildningen skulle kunna analyseras utifrån en kontrollgrupp. Under projektets gång samlades elevtexterna in, valdes ut och analyserades efter en modell för funktionell skrivkompetens som forskarna utarbetat i samarbete med ett norskt forskarteam.
”Min roll i projektet var att hjälpa till att bedöma elevtexterna för att jämföra de skolor som ingick i studien från de som var kontrollskolor. Jag har också bidragit med analytiska redskap för att förstå elevernas multimodala skrivande, då text och bild kombineras”, säger Sofia.
Preliminära resultat
De kvantitativa resultaten är ännu inte klara för projektet, men de kvalitativa resultaten pekar på att tidig funktionell skrivundervisning är viktig för unga skribenter. Det betyder att undervisningen betonar såväl funktion (syftet och mottagaren), som form (skriva korrekta bokstäver, stava rätt och bygga meningar).
”Med projektet vill vi också betona vikten av att fånga den motivation och önskan om att kunna skriva som många av de yngsta eleverna har med sig när de börjar skolan”, säger Sofia.
Forskningsprojektet ”Funktionellt skrivande i tidiga skolår (FEAST): Undervisning, bedömning och professionell utveckling”, leds av Åsa af Geijerstam vid Uppsala universitet och är just nu i sin slutfas.
Vill du veta mer om forskningsprojektet och vad funktionellt skrivande är, läs Skolforskningsinstitutets rapport på sidorna 32-38.