Text

När forskning möter verkligheten – så stärker samverkan ABB:s innovationskraft

31/8/2026

Hur kan forskning bidra till att lösa verkliga industriproblem? För Bjarne Johansson, Senior R&D Engineer på ABB Automation, blev industriforskarskolan ARRAY ett sätt att förena två världar som ofta ses som separata – akademisk forskning och produktutveckling. Resultatet blev inte bara ny kunskap, utan också starkare samarbeten, nya rekryteringsvägar och forskningsresultat med direkt relevans för ABB:s verksamhet.

Från MDU till ABB – och vidare mot forskning

Bjarne Johansson utbildade sig till högskoleingenjör och senare civilingenjör i datateknik vid dåvarande Mälardalens högskola, idag Mälardalens universitet (MDU). Efter flera år inom ABB:s utvecklingsverksamhet väcktes intresset för att kombinera arbetet med forskarstudier genom industriforskarskolan ARRAY.

– När möjligheten presenterades började vi diskutera hur forskning skulle kunna bidra till verksamheten. Det blev tydligt att det fanns frågeställningar som både var akademiskt intressanta och viktiga för ABB, berättar Bjarne

Forskning med utgångspunkt i verkliga utmaningar

Kärnan i Bjarnes forskning handlade om distribuerade automationssystem och hur redundans kan användas för att öka tillgänglighet och tillförlitlighet. Frågorna uppstod inte i ett universitetslaboratorium, utan i ABB:s egen utvecklingsmiljö.

Genom att ta med sig utmaningar från den dagliga verksamheten in i forskningen skapades en naturlig koppling mellan teori och praktik. Samtidigt gav samarbetet med forskare nya perspektiv på problem som utvecklingsorganisationen arbetade med. Bjarne fortsätter:

– Många av frågeställningarna kom direkt från vårt arbete på ABB. Det gjorde att resultaten blev relevanta från första början och att forskningen kunde bidra till utvecklingen på ett konkret sätt.

Samverkan som skapar ömsesidigt värde

En av de största vinsterna med industridoktorandupplägget är den nära kontakten mellan ABB:s utvecklingsorganisation och akademin. När forskare och ingenjörer arbetar tillsammans skapas förutsättningar för kunskapsutbyte i båda riktningar. Det här poängteras av Bjarnes handledare, Thomas Nolte, professor i datavetenskap:

– Samverkan inom industridoktorandprojekt ger möjlighet att fokusera på reella problem som är intressanta ur ett industriellt perspektiv. Den höga graden av samverkan gör att forskningen får tydlig nytta och relevans för både företag och akademi, säger Thomas Nolte.

Men det stannar inte vid forskningssamverkan. För ABB har samarbetet också lett till fler examensarbeten och närmare relationer till studenter och forskare. Flera av de examensarbeten som genomförts i samverkan har dessutom senare resulterat i rekryteringar in till företaget.

– Det har gjort att avståndet mellan universitetet och ABB minskat. Vi har fått bättre kontakt, fler samarbeten och en tydligare koppling mellan forskning och utveckling, säger Bjarne.

Förutsättningar för att lyckas

Att kombinera forskning med arbete i en global industriverksamhet innebär naturligtvis utmaningar. Under vissa perioder behövde fokus ligga helt på forskningen, medan verksamhetens behov i andra perioder tog större plats.
Bjarne lyfter fram stödet från ABB som en avgörande framgångsfaktor. Flexibilitet från chefer, handledare och kollegor gjorde det möjligt att hantera balansen mellan forskning och verksamhet.
– Man behöver vara nyfiken och ha ett genuint intresse för frågorna man arbetar med. Samtidigt är bra handledning och stöd från arbetsgivaren helt avgörande för att lyckas, säger Bjarne.

Effekter som lever vidare

I dag är Bjarne själv handledare för en doktorand i ett samverkansprojekt med MDU och fortsätter att bidra till samarbeten genom examensarbeten och gemensamma utvecklingsprojekt.

Hans resa visar hur samverkan mellan universitet och industri kan skapa värde för alla parter. För ABB innebär det tillgång till ny kunskap, nya perspektiv, nya talanger och en stärkt innovationsförmåga. För akademin innebär det forskning som tar sin utgångspunkt i verkliga industriella utmaningar.

Fem värden som industrinära forskning skapar för ABB

Forskning baserad på verkliga tekniska utmaningar.
Tidig tillgång till ny kunskap och nya metoder.
Stärkta kontakter med forskare, studenter och framtida medarbetare.
Ökad kompetensutveckling för medarbetare.
Långsiktig utveckling av ABB:s innovations- och konkurrenskraft.

Faktaruta 1

Bjarne Johansson
Senior R&D Engineer, ABB Automation

Civilingenjör i datateknik från Mälardalens universitet (tidigare MDH).
Tidigare industridoktorand inom industriforskarskolan ARRAY.
Forskningsområde: distribuerade automationssystem och redundans för ökad tillgänglighet.
Handledare för pågående doktorandprojekt och engagerad i examensarbeten i samverkan med MDU.

Faktaruta 2

Vad är en industridoktorand?

Är en forskarstuderande som är anställd i ett företag eller en annan organisation.
Genomför forskarutbildning i nära koppling till sin ordinarie verksamhet.
Arbetar med en forskningsfråga som ofta tar sin utgångspunkt i ett konkret behov eller en utmaning hos arbetsgivaren.
Upplägget bygger på en överenskommelse mellan doktoranden, arbetsgivaren och universitetet.
Får handledning från akademin och ofta även stöd från företaget.
Studierna kan bedrivas på heltid eller deltid; vanligt är att forskningen kombineras med fortsatt arbete i verksamheten.
För företaget består kostnaden ofta främst av doktorandens lön och den tid som avsätts för forskningen.
Doktorander antas som industridoktorander vid lärosätet löpande över kalenderåret, inte enbart vid terminstart
De flesta industridoktorander doktorerar på deltid, vanligt är 50% doktorandstudier och 50% arbete.

Faktaruta 3

Vad är en industriforskarskola?

Samlar flera doktorander, från olika företag och forskare kring ett gemensamt forskningsområde.
Kan till exempel handla om automation, robotik, digitalisering eller hållbar produktion.
Doktoranderna arbetar med egna forskningsprojekt, men ingår i en gemensam forsknings- och lärandemiljö.
Ger ofta tillgång till utökade resurser när det kommer till forskarkurser, seminarier, handledning och erfarenhetsutbyte med andra doktorander och industripartners.
Skapar långsiktig kompetensutveckling och stärker samverkan mellan akademi och industri.
Gör det möjligt att utveckla ny kunskap och lösningar på reella industriella problem