Text
Hur kommer AI förändra världen?
Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har AI utvecklingen exploderat, och AI är i dag på allas läppar. En del ser på utvecklingen med optimism, men många är oroliga. Den här texten förklarar varför frågan som ställs i titeln är felställd. Snarare än att fråga oss hur AI KOMMER att förändra världen måste vi fråga oss: hur VILL vi att AI ska förändra världen?
För ungefär 1,5 år sedan lanserade det amerikanska företaget OpenAI den virtuella assistenten ”ChatGPT”. Verktyget, som är en så kallad ”chatbot”, det vill säga en programvara som genererar svar på frågor som ställs till den, blev snabbt populär. Snabbheten med vilken ChatGPT kan generera svar på en oändlig mängd varierande frågor fascinerade många och begreppet ”Artificiell intelligens”, AI, dök allt oftare upp i diskussionen eftersom ChatGPT klassificerades som en AI-chatbot.
Den tekniska utvecklingen har sedan dess gått vidare, och i dag ser vi en mängd olika innovationer som använder ”intelligenta” algoritmer som analyserar röntgenbilder i syfte att identifiera cancer; som sorterar ut ett färre antal kandidater i enlighet med vissa kriterier i en rekryteringsprocess; och i drönare för identifiering av underhållsbehov på elledningar i otillgängliga områden. Användningsområdena är många och konsekvenserna stora, för såväl individer och organisationer, som för samhället i stort.
Fyra aspekter att beakta
Hur ska vi då ställa oss till den här utvecklingen? Kommer den att leda till en bättre eller sämre värld? Frågan har förstås inget enkelt svar, men utifrån existerande forskning kan man lyfta fram fyra aspekter att beakta när man formulerar sitt svar.
För det första: den framtida utvecklingen av artificiell intelligens har ytterst att göra med hur vi ser på mänsklig intelligens, HI (Human Intelligens) – AI har ju utvecklats för att imitera HI. Hela idén med artificiell ‘intelligens’ bygger på föreställningen att människans intelligens går att översätta till ett datorprogram.
Det innebär att även den framtida utvecklingen av AI bygger på hypotesen att allt det som människan är går att översätta till ettor och nollor och matematiska beräkningar. Men är det verkligen så? Är vi bara biologiskia maskiner som, med tiden eller med tillräckliga resurser kan återskapas I datorprogram? Kan känslor, upplevelser, minnen verkligen endast reduceras till mätbara kemiska eller hormonella processer som kan mätas och återskapas? Och vad händer när vi reducerar människan till biologi, kemi och fysik – och när vi börjar se människan på det sättet? Vilka blir konsekvenserna för vår kultur, för tron på något större än vi själva, på maskinernas juridiska status och på livets okränkbarhet? Ska vi då se mänsklig depression och ensamhet endast som icke-perfekta tillstånd och bristande funktionsförmåga? Vad händer när människan inte längre är speciell?
Det leder oss in på nästa punkt. Den tekniska uvecklingen är inte given. Den går att påverka. Vi kan påverka den. Vilken framtid vi vill ha är upp till oss. I varje givet ögonblick är olika framtider möjliga och den framtid som realiseras beror på vilka val vi gör här och nu. Om vi å ena sidan väljer att se människan som en varelse som kan beskrivas i termer av matematik, då är det den framtiden vi banar vägen för. Om vi å andra sidan väljer att se människan på något annat sätt; som en unik, tolkande, meningsskapande, kanske till och med andlig varelse med förmåga att visa omtanke, omsorg och omdöme, då skapar vi en annan framtid.
För det tredje: Det är precis av det här skälet som det är viktigt att vi alla är med och skapar framtiden. Om vi som inte sysslar med teknisk utveckling bara står vid sidan av och tittar på när tekniken utvecklas och inte engagerar oss kommer vi få en framtid som bygger på val gjorda av teknikentusiaster och de som ser möjligheter att tjäna pengar på utvecklingen. Risken är stor att den framtiden inte alls är bra för människan, vare sig som individ eller som social varelse. Andra perspektiv behövs i utvecklingen. Samhällsvetenskap och humaniora har viktiga insikter i hur människan fungerar och de här insikterna måste uttryckas och vara med och prägla teknikutvecklingen.
För det fjärde: politiska instrument är nödvändiga. Vi kan inte lämna utvecklingen åt ‘marknaden’, för de som har mest makt där har inte nödvändigtvis samhällets bästa för ögonen. Politiska initiativ behövs. Den EU-lagstiftning som nyligen antogs om utvecklingen och användningen av AI, den så kallade “AI Act”, är bra och ett steg i rätt riktning. Men mer behöver göras, även på nationell nivå, för att säkerställa att utvecklingen kanaliseras på ett konstruktivt sätt för samhällets bästa och på ett människoorienterat sätt.
För frågor, vänligen maila: digma@mdu.se
Anette Hallin och Chris Ivory
KATEGORIER