Dilemmat mellan struktur och flexibilitet i digitaliserat kontorsarbete

Tidigare forskning visar hur digitala verktyg som möjliggör för tjänstemän att hinna med arbetsuppgifter effektivare och snabbare, har inneburit en motsvarande ökning av mängden arbetsuppgifter, vilket resulterar i ökad upplevelse av stress (Sullivan och Gershuny, 2018). Men digitaliseringen har också ökat byråkratin; standardisering, kontroll och mätbarhet av medarbetarnas prestationer, vilket skapar motstridiga krav, där tjänstemän samtidigt upplever ökad övervakning, ökat självbestämmande och gränslöshet i arbetet (Gullstrand och Brännebo, 2013). Parallellt har en informalisering av arbetslivet lett till ett fokus på att den individuella medarbetaren ska ha ”rätt attityd” för att vara framgångsrik i moderna digitaliserade organisationer (Allvin et al., 2011).

Det är dilemman kopplade till denna ”rätta attityd” som kommer fram i våra studier. Chefer och medarbetare berättar i intervjuer att en framgångsrik tjänsteman bör vara, och bör vilja vara flexibel i sin dagliga användning av digitala verktyg. Men i samma intervjuer beskrivs att framgångsrika tjänsemän på olika sätt bör vara, och bör vilja vara, strukturerade i sin dagliga användning av digitala verktyg. Valet att vara flexibel eller strukturerad kopplas både till olika platser, olika digitala verktyg men också till känslor, sociala förväntningar och föränderliga normer på arbetsplatsen som tjänstemannen måste vara lyhörd för.

Samstämmigheten i resultaten från DigMa forskarnas två studier visar att detta vardagliga dilemma konstrueras på liknande sätt oavsett individens roll i organisationen, privat eller offentlig sektor, organisationens digitala mognad eller geografiskt land. Våra studier visar vidare att organisationer behöver stötta medarbetare med guider för användning av digitala hjälpmedel och tekniker, för att minska digital stress på arbetsplatsen.

Eva Lindell