Projekt

Finansierat av Vinnova genom SustainGov (genomförandeprojekt inom fokusområdet Framtidens samhällskontrakt)

Mål med projektet är att stärka lokaldemokrati, tillit, gemenskap och engagemang genom att utveckla nya former för samarbete mellan kommun, civilsamhälle, näringsliv och invånare. Genom att testa och implementera nyskapande metoder såsom digitala verktyg är ambitionen att modellen ska kunna skalas upp nationellt.

Samverkanspartners: Lunds kommun (koordinator), Lunds universitet, Länsstyrelsen i Skåne län och We Know IT Sweden AB.

Kontakt: Dino Viscovi, Universitetslektor

Hallstahammars kommun och forskare vid Center för välfärdsförändring undersöker hur en digital mötesplats kan minska ofrivillig ensamhet och stärka social samvaro bland äldre personer med hemtjänst. Projektet fokuserar på hållbar implementering, samskapande och utveckling av nya arbetssätt inom äldreomsorgen.
Det ska vi titta på/det ska vi göra
I projektet Tillsammans på distans får äldre personer med hemtjänst möjlighet att delta i digitala sociala aktiviteter via plattformen Bubblan, exempelvis digital fika, högläsning, frågesport, musik och rörelseaktiviteter. Plattformen används i deltagarnas egna hem med stöd från personal inom hemtjänst och förebyggande verksamhet.
Projektet genomförs som en kvalitativ fallstudie där både äldre personer och kommunal personal deltar i utveckling och utvärdering av arbetssätt och digitala aktiviteter. Datainsamlingen består av intervjuer, loggböcker och anteckningar från samverkansmöten i kommunen. Fokus ligger på att identifiera möjligheter, hinder och förutsättningar för att skapa en långsiktigt hållbar modell för digital gemenskap inom äldreomsorgen.
Mål med projektet
• Stärka social samvaro och delaktighet samt förbättra livskvalitet för äldre personer med hemtjänst
• Minska upplevelsen av ensamhet och digital exkludering
• Utveckla hållbara arbetssätt för digital gemenskap inom äldreomsorgen
• Stärka samverkan mellan hemtjänst och förebyggande verksamhet
• Öka digital kompetens hos personal
• Utveckla en modell som kan implementeras och spridas till fler kommuner
Samverkanspartners
• Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet
• Hemtjänst - hjälp och stöd i eget boende i Hallstahammars kommun
• Förebyggande - stöttande verksamhet när du blir äldre i Hallstahammars kommun

kontakt: Annelie Gusdal, projektledare; Viktoria Zander, forskare; Maria Ehn, forskare

Mål med projektet är att utveckla och utvärdera digital simuleringsbaserad undervisning inom fysioterapi genom att stärka fysioterapeutstudenters lärande av kliniska färdigheter för att bättre kunna stödja patienters beteendeförändring.

Finansierat av MDU

Samverkanspartners: Region Västmanland,Malmö universitet

Kontakt: Ann Bylund, Doktorand

Mer om projekt

Hälso- och sjukvården behöver nya innovationer och arbetssätt för att klara framtidens vård. Det här projektet syftar till att öka samarbetet mellan vård- och omsorgssektorn, akademin och näringslivet och ta tillvara på den samlade innovationsförmågan och kompetensen. På så sätt kan vi ta fram framtidens produkter och tjänster enligt de behov som finns.

Det ska vi göra

Det behövs nya sätt tillgängliggöra innovationer i hälso- och sjukvården, samarbete är en del. Center för välfärdsförändring kommer tillsammans med Region Västmanland utforma den nya rollen som innovationscoach samt att planera och genomföra innovationshöjande aktiviteter som bland annat riktar sig till gymnasieelever och universitetsstudenter. I arbetet med innovationscoacher kommer Centret att ge stöd i utbildning och träning av innovationscoacher baserat på tidigare forskning inom innovationsledning i privat och offentlig sektor.

Mål
Genom att frigöra tid för sjukvårdande personal som innovationscoacher är förhoppningen att förmågan ökar hos personalen att identifiera behov som kan leda till tids- och resursbesparande åtgärder.
Genom att stärka stödstrukturer och samarbeten över organisationsgränser bidrar det till att öka kompetens och kapacitet för mer effektivt samspel mellan vård- och omsorgssektorn, akademi och näringslivet.Med de årliga innovationshöjande aktiviteterna är förhoppningen att skapa engagemang och intresse för Life Science Välfärd och hälsa bland ungdomar och studenter som är framtidens medarbetare och entreprenörer inom denna sektor.

Samverkanspartner: Region Västmanland

Mer information om projektet

Kontakt: Peter E Johansson, Universitetslektor;Erika Olsson, Samverkanskoordinator

Det ska vi göra
Vi ska ta reda på hur barn upplever digital hälsa generellt, och specifikt hur de upplever sekretess (eller rätten att vara privata). Vi ska också ta reda på hur barn är delaktiga i forskning. Olika metoder kommer att användas, så som survey och barn-ledda workshops.

Mål
Att genom barns delaktighet skapa förutsättningar för bättre anpassad och rättvis digital hälsa för barn.

Varför utreder vi detta?
Digital hälsa och vård är relativt nytt, och utvecklas hela tiden. Men, lagar, regler och rättigheter i digital hälsa har inte utvecklats lika fort, framför allt inte för barn.

Kontakt: Maria Hjälm Ellnemyr, Doktorand

Forskare undersöker hur studenters engagemang i högskoleundervisning påverkar deras välmående, med hjälp av ett digitalt reflektionsverktyg.

Det ska vi göra
I studien ska vi undersöka hur ett digitalt verktyg för att tagga videor kan hjälpa både studenter och lärare att reflektera över studenternas engagemang och dess koppling till deras välmående. Verktyget ger visuella bevis på studenternas deltagande i undervisningen och kan användas som underlag för reflektion.

Studenters engagemang är viktigt för både undervisning och lärande. Hur studenter deltar i klassrumsaktiviteter och hur detta påverkar deras välmående har inte tidigare undersökts med digitala verktyg.

Mål
Målet med projektet är att lärare, studenter och andra, på sikt, kan samarbeta för att öka studenternas engagemang i sin utbildning och därmed förbättra deras välmående i högskolan genom att:

hjälpa universitetslärare att bättre förstå hur studenter deltar i deras klassrum
hjälpa studenter att utforska sitt eget engagemang och hur det påverkar deras välmående med hjälp av det digitala verktyget.

Kontakt: Merve Bozbiyik, Postdoktor

Det ska vi göra
Projektet består av tre delstudier. I den första re-analyseras redan insamlade intervjumaterial, i den andra görs nya och mera målinriktade intervjuer. I den tredje används insikterna från de föregående analyserna för att skapa ett nytt mätinstrument för en storskalig enkätundersökning.

Mål
Reducera äldres otrygghet i vardagen och därmed också bidra till förbättrad livskvalitet.

Samverkanspartners

• folkbildningen för att utveckla nya kursformat och material
• expertmyndigheter för att etablera nya mätmetoder och kartläggningar
• serviceorganisationer för att ge kunskaper om slutanvändarnas upplevelser av digitala tjänster.

Folkbildningen representeras bl.a. av SeniorNet, expertmyndigheter av Polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och serviceorganisationer av Länsförsäkringar Kronoberg.

Varför undersöka digital trygghet?
I Sverige görs årligen omfattande enkätundersökningar om medborgarnas upplevda trygghet och otrygghet, både i hemmen och ute i den fysiska miljön. Trygghet online och i våra digitala praktiker däremot, har hittills bara fått sparsam uppmärksamhet. Detta vill projektet ändra på.

Kontakt:  Dino Viscovi, Universitetslektor

Forskare vid Center för välfärdsförändring ska utreda Eskilstuna kommuns val att ta in en helhetsleverantör av välfärdstjänster. Vi kommer även titta på den unika modell som kommunen har valt i sin upphandling av hälso- och välfärdsteknik.

Det ska vi titta på
Eskilstuna kommun har valt att skaffa en "helhetsleverantör" av välfärdstjänster som ska se till att de har allt de behöver inte bara nu utan även de närmaste 8 åren, inklusive allt relaterat till tekniken. Förmodligen är det tiotusentals invånare och anställda som kan komma att få stöd av tekniken, under många livsskeden och i många situationer. Detta kräver såklart en hel del insikt från kommunens sida, att man både kan identifiera och bekräfta behoven, förstå hur nyttan kan uppstå, och räkna på hur det har skett.

Center för välfärdsförändring är en samarbetspart i detta avgörande arbete för att stödja kommunens vägval, utvärdera effekterna av leverantörens arbete, och även följa den unika modellen som kommun har valt.

Kommunen, leverantören, och forskare vid centret kommer att samarbeta runt gemensamma önskade utfall, vilka effekter som faktiskt uppnåtts och hur nyttan för individ och samhälle ska beräknas.

Mål
Ta reda på effekterna av att ta in en helhetsleverans av välfärdstjänster.
Kunskapsutvecklingen i och spridning av detta samarbete förväntas vara stort, både inom kommunens verksamhet och för andra aktörer i Sverige som funderar på hur det egna arbetet med hälso- och välfärdsteknik ska bli mer vetenskapligt och därmed utvärderingsbart.
Samverkanspartner: Eskilstuna kommun.Pulsen AB

Därför valde Eskilstuna kommun att ta in en leverantör av helhetstjänster
Upphandling av hälso- och välfärdsteknik kan vara en krånglig process, särskilt om man ska upphandla flera typer av teknik i olika omgångar. Till det tillkommer att kartlägga behov, tillämpning och utbildning kring tekniken, förändringsarbetet, avveckling av gamla system med mera vilket kan kräva förvånansvärt mycket resurser. Dessutom kanske med ett flertal leverantörer inblandade. Därför valde kommunen att prova ett nytt sätt och upphandlade allt man kunde tänka sig behöva på sikt i ett svep.

Mer information om projektet

Kontakt: Karin Schölin Bywall,Universitetslektor

Idag hjälps många personer med knäartros av digital artrosskola. Men vården är inte effektiv för alla. Det här projektet syftar till att utforska artrospatienternas olika uppfattningar om fysisk aktivitet, och sedan omsätta dessa kunskaper till en skräddarsydd behandling.

Vi ska undersöka vad som påverkar om deltagare i en digital artrosskola för knäartros förbättras. Tillsammans med personer med knäartros och experter på rehabilitering ska vi utveckla individanpassade behandlingar som bättre motsvarar deltagarnas behov och önskemål.

Det ska vi göra
Vi kommer att undersöka om bakgrundsfaktorer, psykiska faktorer, uppfattningar om fysisk aktivitet och aktivitetsmönster i vardagen påverkar hur deltagare förbättras vid digital artrosskola.

I nästa steg ska vi, i samarbete med personer med knäartros och experter inom rehabilitering, utveckla en individanpassad version av den digitala artrosskolan. Behandlingen ska anpassas efter varje deltagares förutsättningar och mål, så att fler kan få bättre resultat.

Mål
Undersöka hur bakgrundsfaktorer, psykiska faktorer, uppfattningar om fysisk aktivitet och aktivitetsmönster påverkar effekten av digital artrosskola.
Utveckla en individanpassad digital artrosskola som bygger på deltagarnas behov och önskemål.
Utvärdera om en individanpassad behandling hjälper fler att nå sina personliga mål jämfört med dagens metod.
Samverkanspartner: Joint Academy

Mer om projekt

Kontakt: Johan Söderberg, Doktorand

Mål

Projektet undersöker effekter av ett digitalt stöd för att minska stillasittande hos personer som genomgår cancerbehandling. Vi vill också undersöka deltagarnas upplevelse av att få det digitala stödet och hur hälso- och sjukvårdspersonal ser på att stötta patienter att minska stillasittande.

Detta har vi gjort

Personer som genomgår cancerbehandling får ta del av det digitala stödet för att minska eller bibehålla en låg nivå av stillasittande genom att ersätta stillasittandet med andra aktiviteter. Deltagarna får stöd genom samtal med fysioterapeut, information på en hemsida, genom att följa sina steg via en stegräknarapp och att använda påminnelsefunktionen på mobiltelefonen. Vi intervjuar också deltagare för att få ta del av deras upplevelse av det digitala stödet. Vi kommer också intervjua hälso- och sjukvårdspersonal om att stötta patienter att minska stillasittande.

Samverkanspartners

Region Västmanland, Region Uppsala och Uppsala universitet

Kontakt: Petra von Heideken Wågert,Professor

Mer om projekt

Det har vi gjort
Inom ramen för projektet har flera studentprojektarbeten på masternivå genomförts, med uppgiften att detektera sinnesstämning hos människor genom att analysera ansiktsuttryck. Projekten använde en databas som källa och olika metoder för att detektera sinnesstämningen för att få en uppfattning om bästa metod.

Projektet har även utarbetat och fått en etisk ansökan godkänd, samt utformat och genomfört enkäter för att undersöka hur professionella vårdgivare upplever vårdtyngd och teknikanvändning inom demensvården och hur anhörigvårdare i Sverige upplever vårdtyngd och hur de ser på användningen av välfärdsteknik som en del av sina vårdrutiner.

Mål med projektet

Målet med projektet är att bidra till en förbättrad livskvalitet för personer med demenssjukdom, och de som vårdar dem, genom att utveckla ett verktyg som kan hjälpa till att forma den framtida vården i hemmet och på vård- och omsorgsboenden. Genom att kombinera data från olika sensorer och med hjälp intelligenta algoritmer ämnar vi utveckla ett system som kan detektera och spåra förändringar i känslouttryck hos personer med demenssjukdom.

Kontakt: Moritz Schmidt,Doktorand; Maria Lindén, Professor; Annelie Gusdal, Universitetslektor; Carl Ahlberg,Forskningsingenjör; Martin Ekström,Universitetslektor

Målet med projektet

Målet med projektet är att utveckla, testa och utvärdera AI-baserade virtuella assistenter som kan stödja hybrid rehabilitering och bidra till mer tillgängliga, flexibla och individanpassade rehabiliteringstjänster. Projektet undersöker hur sådana lösningar kan användas på ett säkert, etiskt och ändamålsenligt sätt i mötet mellan patienter, rehabiliteringsprofessioner och vårdorganisationer.

Detta har vi gjort

Inledningsvis har projektet etablerat en gemensam förståelse för hybrid rehabilitering och för hur digitala lösningar kan stödja rehabiliteringsprocesser. Två demoversioner av virtuella assistenter har utvecklats: en riktad till rehabiliteringsklienter och en riktad till rehabiliteringsprofessioner. Assistenterna bygger på gemensamma grundprinciper, med avsikt att komplettera traditionell rehabilitering genom att stödja tillgänglighet, kontinuitet, dagliga rutiner, motivation och kommunikation.

Parallellt har ett utvärderingsramverk utvecklats, med fokus på acceptans, användbarhet och genomförbarhet.

Nästa steg i projektet är att inleda den officiella pilotfasen i Estland, Polen och Finland. Under denna fas kommer rehabiliteringsklienter och rehabiliteringsprofessioner att använda de virtuella assistenterna som en integrerad del av rehabiliteringsprocessen. Utvärderingen kommer att fokusera på användarnas upplevelser av trygghet och relevans, assistenternas användbarhet samt deras förutsättningar att införas i befintlig rehabiliteringspraktik.

Mer om projekt

Kontakt: Viktoria Zander, Universitetslektor i hälso- och välfärdsteknik

Kroniska luftvägssjukdomar som astma och KOL gör det svårt att andas. Sjukdomen kan inte botas men symptomen kan lindras genom att man tar bättre hand om sig själv. Vi undersöker hur man kan använda sensorer och dataanalys för att få en bättre bild av patienternas hälsa utanför sjukhuset.

Det ska vi göra
Ny teknik har gjort det möjligt att mäta och analysera sjukdomsprogression på nya sätt. Vår studie undersöker hur man kan använda sensorer och dataanalys för att övervaka fysiologiska parametrar. Genom att spåra lungfunktion och fysisk aktivitet kan vi få en bättre bild av patienternas hälsa utanför sjukhuset.

När det gäller Kroniska luftvägssjukdomar som astma och KOL kan man själv hjälpa till att bromsa sjukdomarnas utveckling och förbättra livskvaliteten genom att ta hand om sig själv. En lovande metod är just självövervakning, där patienter kan följa sina symtom och sina behandlingar. Det gör att de blir mer medvetna om sin hälsa och känner att de har kontroll. Biofeedback, som ger information om kroppens tillstånd i realtid, kan också motivera patienter att följa sina behandlingsplaner, som till exempel andningsövningar.

Mål
Målet med projektet är att minska bördan som kroniska luftvägssjukdomar innebär.

Digital hälsoteknik erbjuder spännande möjligheter för fjärrövervakning och personlig vård och kan hjälpa till genom att:

Vårdgivare kan få värdefulla insikter och optimera behandlingen.
Självövervakning kan förbättra livskvaliteten för patienter med kroniska luftvägssjukdomar.
Prioritering av forskning och tvärvetenskapligt samarbete kan driva innovation och förbättra vården.

Astma och KOL är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt
Astma och KOL är vanliga sjukdomar som påverkar många människor världen över. Tyvärr leder dessa sjukdomar till nästan 4 miljoner dödsfall varje år, vilket gör KOL till en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. Dessa sjukdomar är en stor utmaning för både individer och sjukvårdssystem.

Kontakt: Azadeh Ghajarjazy, Postdoktor

Hur gör offentliga organisationer för att identifiera och väga nyttor mot kostnader mot varandra när de gör förändringar? I det här projektet undersöker vi vilka metoder som används och om de bidrar till beslutsfattande, implementering och uppföljning.

Det ska vi titta på
Vi tar reda på vilka metoder som används för att väga nyttor och kostnader mot varandra i offentlig sektor, internationellt och i Sverige. Vi undersöker både hur organisationer arbetar med metoderna och vilka effekter det har att använda metoderna.

Mål
Bidra med kunskap om hur offentligt finansierade verksamheter använder metoder för att väga nyttor och kostnader mot varandra idag.
Bidra med kunskap om hur metoder för att väga nyttor och kostnader kan användas på bästa sätt för att lyckas bättre med förändringar
Samverkanspartners
Inera

Kontakt: Amanda Sundberg, Industridoktorand

Det här projektet undersöker hur Center för välfärdsförändring, en ny plattform för samarbete, påverkar samhället. Forskare vill förstå hur olika insatser från universitet och andra samarbetspartners kan göra nytta för samhället.

Det ska vi göra
Projektet startades för att ta reda på hur akademiska insatser, som nya sätt att arbeta och organisera sig, kan förbättra samarbetet mellan universitet, offentlig sektor, företag och civilsamhället. Målet är att skapa och sprida ny kunskap och arbetsmetoder tillsammans med dessa partners.

Forskarna följer Center för välfärdsförändring och undersöker vilka effekter deras arbete har haft. De använder intervjuer, observationer och analyser av dokument för att förstå hur centrumet fungerar och vilka resultat som uppnåtts. De tittar också på hur samarbeten mellan olika sektorer fungerar och hur dessa kan ge positiva effekter.

Mål
Projektet vill skapa kunskap om hur man kan organisera sig för att driva förändring och förstå den dynamik som uppstår när nya sätt att arbeta införs. Målet är att hjälpa olika organisationer att samarbeta bättre och göra större nytta för samhället.

Kontakt: Christoffer Andersson, Postdoktor

Västerås stad och forskare i Center för välfärdförändring utreder om den hälso- och välfärdsteknik som infördes 2023 på 13 äldre- och serviceboenden lett till förbättringar för brukare och personal.

Det ska vi göra
Vi kommer ta reda på om den fysiska tryggheten, hälsan och självständigheten för brukare ökar i jämförelse med innan tekniken infördes. Jämförelser kommer också göras för att se om personalens fysiska tillgänglighet ökar. Olika metoder kommer att användas för att mäta resultatet, som att titta på rutiner, loggar, och ta del av personalens erfarenheter.

Mål
Resultaten från undersökningen kommer att hjälpa till att justera tekniken och rutinerna för att uppnå bättre effekt för brukare och personal. Spridning av kunskapen är en prioritet i utvärderingen.

Samverkanspartner
Västerås stad

Därför vill Västerås stad utreda användandet av hälso- och välfärdsteknik
Risk för fallolyckor, avvikelser från boendet, och behov av fysisk tillsyn i äldre- och serviceboenden ställer höga krav på personalen och kan ha stor påverkan på de boendes livskvalitet. Hälso- och välfärdsteknik kan hjälpa personalen att hantera dessa utmaningar, men det kräver mycket resurser för att köpa in, sätta upp och använda tekniken. Ändring eller avveckling av befintliga rutiner kan också skapa frustration och förvirring. Därför behöver Västerås stad ta reda på att tekniken ger den effekt man vill ha.

Mer information om projektet

Kontakt: Matt Richardson, Forskare

Forskare i Center för välfärdsförändring och gymnasielärare vid Widénska gymnasiet, med stöd av Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad, har genomfört ett pilotprojekt om hur generativ AI kan användas i elevernas gymnasiearbete.

Det har vi gjort: Under projektet använde vi Microsoft Copilot eftersom både Västerås stad och MDU har avtal med Microsoft, vilket gjorde att vi kunde följa dataskyddsreglerna. En viktig del var att en del av arbetet gjordes under lektionstid, till exempel under workshops med olika teman. Detta gjorde det möjligt för lärarna att testa AI-verktyget i sin vanliga undervisning, så att projektet var rimligt för lärarna när det gäller tid och förberedelser. Lärarna prövade verktyget på olika sätt i sin ordinarie undervisning, och sedan träffades alla i projektgruppen för att diskutera erfarenheter och lärdomar. Dessa diskussioner pågick kontinuerligt under hösten 2024 och våren 2025.

Mål med projektet: Att undersöka hur AI skulle kunna användas av lärare och elever på ett konstruktivt sätt. Att undersöka hur lärare själva kan styra över hur AI-verktyg används i klassrummet, och vilka kunskaper och kompetenser som krävs för det.
Samverkanspartners: Widénska gymnasiet, Barn- och utbildningsförvaltningen, Västerås stad, Center för välfärdsförändring, MDU

Kontakt: Ulrika Jepson Wigg, Universitetslektor