sites.mdu.se

Text

Datum 2022-03-09
Artikeltyp Aktuellt

Matematiska modeller visar att vi går mot en mer liberal värld

Den allmänna opinionen förändras över tid – och den blir mer och mer liberal. Kimmo Eriksson, professor i matematik och doktor i socialpsykologi vid Mälardalens universitet har, med hjälp av matematiska modeller, undersökt opinionstrender i en rad moraliska frågor i USA och England. Det är två länder som har olika politiska kulturer och system, olika medielandskap och olika nivåer av religiositet. Trots detta visar hans studie att ländernas åsiktstrender praktiskt taget är identiska.

– Detta tyder starkt på att det finns en mer allmän process bakom dessa förändringar. Det vår forskning visar är att vi går en ännu mer liberal värld till mötes. De liberala strömningarna fortsätter och de växer sig starkare. Samma gradvisa förändring mot mer liberala åsikter sker både hos grupper i samhället som redan är mer liberala i sina åsikter och hos de grupper som tär mer konservativa i sina åsikter, säger Kimmo Eriksson.

Vill förstå hur åsikter förändras över tid

Forskningen på åsiktsförändring sker i samarbete med Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier. De har valt att beskriva processen som de menar ligger bakom åsiktsförändringar som "moralisk argumentteori". Fokus ligger på att förstå hur människors åsikter förändras över tid, något som är viktigt för att kunna förstå och förutsäga samhällsförändringar. Studien har även nyligen publicerats i International Journal of Public Opinion Research.

– Det är viktigt att förstå hur den allmänna opinionen fungerar eftersom den har stor betydelse för de politiska beslut som fattas och de sociala normer som råder i samhället, säger Kimmo Eriksson.

Kombinerar socialpsykologi och matematik

För att få fram dessa förändringar i åsikter, har Kimmo Eriksson och Pontus Strimling kombinerat socialpsykologi och matematiska modeller.
– Först krävs det socialpsykologiska kunskaper kring vad som påverkar individer att ändra åsikt eller beteende. Därefter krävs det matematiska modeller av hur individer i en befolkning samspelar. Utifrån den kunskapen kan vi därmed göra förutsägelser om vilken förändring som kommer att ske på befolkningsnivå, säger Kimmo Eriksson.

Sådana modeller kallas för ”dynamiska system” och de kan analyseras med matematiska metoder eller genom simulering med hjälp av dator. De matematiska modellerna ger därmed förutsägelser som slutligen testas mot den faktiska förändringen av åsikter över tid.

Politiska system och det politiska samtalet påverkar

Enskilda händelser kan ge temporärt dramatiska effekter på samhällsnivå – som exempelvis startskottet för den arabiska våren i Tunisien oktober 2010 eller Greta Thunbergs skolstrejker för klimatet som började augusti 2018. Detta är dock inget som de matematiska modellerna kan förutsäga. Däremot kan modellerna förutsäga den långsiktiga process som leder till en åsiktsförändring på befolkningsnivå över tid, så kallade långtidstrender.

Nästa steg i forskningen är att förfina den matematiska modellen för att ta hänsyn till individuella skillnader, exempelvis i hur mycket man ägnar sig åt politiska diskussioner.
– När vi tar in det i modellen får vi förutsägelsen att de som ägnar sig mycket åt politiska diskussioner och deltar i det politiska samtalet kommer att förändra åsikt fortare och därmed så att säga ”gå före” i åsiktsförändringen, avslutar Kimmo Eriksson.

 

Den ”Moraliska argumentteorin” i korthet:

  • Vissa argument är mer allmänt accepterade än andra.
  • Vissa åsikter stöds av allmänt accepterade argument, andra åsikter stöds av mindre accepterade argument.
  • Över tid kommer de åsikter som stöds av allmänt accepterade argument gradvis att bli vanligare i samhället.
  • Skillnaden i värdering av argument är extra tydlig bland grupper med liberala åsikter (i amerikansk mening).

Kontaktinformation

Vill du lära dig mer? Läs någon av våra program i teknisk matematik. Ansök senast den 19 april