Ny kurs om kolonialism, rasism och motstånd i litteraturen

Syftet med kursen är att introducera forskningsfältet litteratur och vithetskritik och på så vis ge verktyg att läsa litteratur på ett vithetsgranskande sätt.

– Ett sådant kritiskt perspektiv har potential att förändra vår läsning av litteratur på samma sätt som ett synliggörande av genus tidigare har gjort. Postkoloniala litteraturvetare som Edward Said och Gayatri Chakravorty Spivak har påpekat det inte är konstig att den europeiska litteraturen är formad av världsdelens koloniala projekt. Men i Sverige har vi tills alldeles nyligen tänkt att denna historia inte skulle beröra oss i lika hög grad som andra länder, säger Therese Svensson, kursansvarig.

På vilket sätt är kursen aktuell att läsa?

– Idag pågår det ett ifrågasättande av rasistiska strukturer inom konst och litteratur, genom att författare som själva utsätts för rasism har tagit en plats i mainstream-kulturen. Jag tänker på författare som skriver utifrån erfarenheten att migrera till Sverige, men också på författare som skriver utifrån exempelvis samiska, finska och judiska perspektiv. Om vi ska förstå dagens litterära bidrag är det också värdefullt att förstå hur ras och vithet har behandlats i litterär form tidigare i den svenskspråkiga litteraturhistorien, säger Therese Svensson.

Vad innebär vithetskritik?

– Vithetskritik innebär att man studerar och granskar det historiskt uppkomna fenomenet vithet. Vithet är ett slags kulturellt och kroppsligt ideal för hur en människa bör se ut och bete sig som har sin grund i den europeiska kolonialismen som spred sig över hela världen från år 1500 ungefär, säger Therese Svensson.

Om kursen

Kursen litteratur och vithetskritik ges som tematisk fördjupning i ämnet litteraturvetenskap på kandidatnivå på MDU hösten 2022. Totalt är den på 7,5 hp och ges ut både på campus Västerås och som distanskurs.

Kursen ger en litteraturvetenskaplig introduktion till vithetskritiska teorier och tillsammans undersöker vi hur teorierna kan användas metodologiskt i läsandet av framför allt svenskspråkig 1900-talsprosa. Kursen består av en litteraturteoretisk del i vilken vi läser vithetskritiska texter av bland andra W.E.B. Du Bois, Toni Morrison, och Sara Ahmed och av en litteraturhistorisk del där vi läser verk av författare som Moa Martinson, Karin Boye och Athena Farrokhzad.

För att läsa kursen behöver du ha läst minst 60 hp litteraturvetenskap.

För att hitta kursen på antagning.se: sök Litteraturvetenskap 1: Tematiska perspektiv

Om kursansvarig

Therese Svensson disputerade förra hösten på avhandlingen Vithetens koagulerade hjärta. Om avkoloniserande läsningars möjlighet Länk till annan webbplats., som handlar om hur vi kan läsa svenskspråkig fiktionsprosa från tidigt 1900-tal på vithetskritiska sätt. Arbetet har gjort henne väl insatt inom ämnet, som hon även undervisar i under kursen. Hennes bakgrund är inom folkbildning, och hon upplever det lika roligt att undervisa som att forska.