”Mänskliga rättigheter är grunden för det mångkulturella samhället”
MDH-forskaren Mehrdad Darvishpour är aktuell som medredaktör och medförfattare av en tredje, omarbetad upplaga av boken ”Migration och etnicitet. Perspektiv på mångfald i Sverige”. Utgångspunkten för boken är att studera migrationsfrågor och etniska relationer utifrån ett maktperspektiv.
I denna tredje upplaga, med åtta nya kapitel, belyses aktuella ämnen som stratifierade samhällen, minoritetsgrupper i Sverige och den svenska invandringspolitiken. Här berättar Mehrdad om boken och sin forskning.
På bokomslaget står det att ”utgångspunkten är att studera etniska relationer utifrån ett maktperspektiv”. Kan du utveckla vad det innebär?
– Den mesta forskningen i Sverige kring etnicitet och integration fokuserar på ”kulturella särdrag”, som en egenskap som skiljer olika etniska grupper från varandra. Med den utgångspunkten menar en del forskare att kulturella skillnader är ett hot för integration, och därför bör man tillämpa en assimilationspolitik, vilket innebär att man lämnar sin egen minoritetskultur och anpassar sig till majoritetsbefolkningens kultur istället. Andra forskare menar dock att kulturell mångfald är berikande för landet, och att mångkulturell policy är bästa receptet för integration, säger Mehrdad Darvishpour.
– I vår forskning menar vi däremot att en överbetoning på kulturens betydelse för etnisk identifikation och integration är problematiska, eftersom den bortser från att etniska relationer framför allt är en maktrelation som är ojämlik. Integration handlar därmed i själva verket om en bättre resursfördelning i syfte att öka individens inflytande, makt och delaktighet. Boken belyser hur social exkludering strider mot de demokratiska principer som bör garantera medborgarnas rättigheter och mot ett mångkulturellt samhälle – faktorer som ökar möjligheterna till delaktighet oavsett etnisk härkomst. Annars förblir det mångkulturella samhället ett tomt begrepp, så länge människors makt, inflytande och möjligheter i livet till stor del beror på deras etniska tillhörighet.
Vilka utmaningar kring migration och etnicitet anser du att vi står inför just nu i det svenska samhället?
– Den ökade betoningen kring det som kallas ”sekuritisering av migration”, när man ser migration som ett nationellt säkerhetshot, vilket kan medföra en rejäl inskränkning av flyktingars och invandrargruppers rättigheter i samhället. Det är en allvarlig utmaning. Även det ökade inflytandet av invandrarfientliga krafter i riksdagen samt ökade negativa attityder och fördomar mot mångfald och invandring försvårar möjligheter för etniska minoriteter att etablera sig i samhället, säger Mehrdad Darvishpour.
Den ökade segregationen, med utanförskap, exkludering och etniska klyftor som ökar misstänksamheten mellan majoriteten i samhället och minoriteter, är också ett allvarligt problem enligt Mehrdad.
– Mänskliga rättigheter är grunden för det mångkulturella samhället. Respekt för kvinnors och barns rättigheter bör även övervägas framför respekt för kulturella olikheter. Det parallella samhället som ökar varje dag kan bidra till en ökad grad av kriminalitet och även inskränkning av framförallt barns och kvinnors rättigheter. Det kan leda till att man ger upp hoppet för en lyckad inkludering i framtiden.
Boken används som kurslitteratur vid flera svenska universitet och högskolor i Sverige, inklusive socionomutbildningen vid MDH. Kan den även användas på fler sätt och läsas av andra än studenter?
– Absolut! Några kapitel i boken baseras på tidigare uppdrag från Statens Offentliga Utredningar (SOU) och Statens Kommuner och Regioner (SKR). Vid släppet av första och andra upplagan föreläste jag för allt från riksdag till kommunanställda, personal inom regioner, vård och länsstyrelse, idrottsföreningar, kyrkor och allmänhet runt om i landet, säger Mehrdad Darvishpour.
Intresset för boken är stort och försäljningen av andra upplagan (2015) hamnade på en av förlaget Studentlitteraturs topplistor. Vid releasen av den tredje upplagan hålls flera presentationer och öppna föreläsningar på olika platser i Sverige.
Mehrdad lyfter tre insikter som är av vikt för hur
samhället kan bli mer integrerat och inkluderande:
- Förbättra integrationspolitiken, genom att fokusera på bättre resursfördelning och ökad välfärd med en aktiv antidiskrimineringspolitik som gör diskriminering i arbetsliv och andra sammanhang kostsam för arbetsgivare och andra aktörer.
- Motverka ett vi-och-dem-tänkande, genom ett intersektionellt perspektiv, som synliggör hur olika maktordningar samspelar. Även genom ett inkluderingsperspektiv, där man inte reducerar integrationen till en etnisk fråga.
- Det är viktigt att avstå från att se utrikesfödda som ett problem och istället se dem som aktörer och framtida resurser. Likaså att bedriva en mer human flyktingpolitik och att ta civilsamhällets roll för integration på större allvar.
Globala mål för hållbarhet
MDH bedriver forskning inom samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet och det här området har en tydlig koppling till 5, 10 och 16: jämställdhet, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen.
FN:s globala mål
MDH bedriver verksamhet som svarar upp mot samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet.
MDH forskar inom samtliga av FN:s globala målKontaktinformation