sites.mdu.se

Text

Datum 2021-03-26
Artikeltyp Aktuellt

Så äter du nyttigt och klimatsmart som student

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH, menar att det vi äter har stor inverkan på både folkhälsan och planeten. Här får du några tips på hur du äter hälsosamt och klimatsmart inom ramarna för studentbudgeten.

Ät mer vegetariskt och fiberrikt

Eftersom produktionen av animaliska livsmedel bidrar med höga koldioxidutsläpp är vegetarisk mat ett mer klimatsmart val. Vegetabiliska livsmedel är även nyttiga och näringsrika – att äta mer vegetariskt främjar alltså både ditt och planetens välmående!

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör du dagligen få i dig 25–35 gram fibrer respektive 500 gram frukt och grönsaker. En hälsofördel med fiberrika livsmedel är att de har en positiv effekt på blodsockernivån och tarmfloran samt minskar risken för förstoppning och tjocktarmscancer.

Så uppnår du rekommendationerna:

  • Få in frukt och grönt i samtliga måltider.
  • Välj ett vegetabiliskt protein. Baljväxter så som bönor, linser och kikärtor är billiga livsmedel som innehåller mycket protein och fibrer.
  • Ät grovt bröd, frukt, bär, rotfrukter och grönsaker.

För att få inspiration till att äta mer vegetariskt kan du söka efter recept på nätet! Där finns en hel uppsjö som riktar sig till just studenter.

Undvik matsvinn

All mat som vi kastar har producerats i onödan och bidrar således med överflödiga utsläpp. Vill du vara klimatsmart gäller det därför att ta vara på all mat. Ett minskat matsvinn innebär även en vinst för din ekonomi – när du undviker att slänga mat undviker du samtidigt att kasta bort pengar.

Så slipper du matsvinn:

  • Använd det du har hemma innan du köper nytt. Lagar du mat efter recept kan du byta ut ingredienser till sådant du redan har i kylskåpet.
  • Frys in rester och råvaror som håller på att bli gamla.
  • Handla frysta livsmedel istället för färska. På så vis kan du även spara in på matkontot eftersom frysta grönsaker ofta är billigare än färska.
  • Ha ”restfest”, ungefär som tapas, när man äter lite från olika rester som man har över.

Välj närodlat

Ett tredje råd är att i första hand välja svenska råvaror. På grund av transporter bidrar importerade livsmedel med utsläpp av växthusgaser och bör därför undvikas. Till exempel är det bättre om du väljer svensk frukt framför exotisk. Nästa gång du tänkt köpa vindruvor från utlandet kan du istället inhandla äpplen odlade i Sverige!

Ät frukt och grönsaker efter säsong

Studentbudgeten blir enklare att hålla när du väljer säsongsbetonade grönsaker istället för importerade varor som transporterats med flyg. Färska grönsaker i säsong tenderar nämligen att vara billigare än de som inte är i säsong. När du planerar efter årstiderna bidrar du även till minskat utsläpp av växthusgaser och får dessutom en naturlig variation i din kost vilket kan bidra till ökad hälsa.

Så väljer du svenska frukter och grönsaker efter säsong:

  • Vår: morötter, kål, sparris, lök, potatis, rabarber.
  • Sommar: Svenska frukter och bär samt grönsaker så som gurka, tomat, majs, paprika och sallad.
  • Höst: Främst olika sorters kål. Även jordärtskocka och broccoli.
  • Vinter: Olika sorters kål, jordärtskocka och äpplen.
  • Året om: Svenska rotfrukter.

Kom ihåg att du kan frysa in livsmedel och på så sätt ha tillgång till dem även när de inte är i säsong!

Naturskyddsföreningen

Besök Naturskyddsföreningens hemsida för mer information

Välj bland säsongens godsaker