Det här visste du inte att matematik används till
Det finns många saker som vi inte skulle kunna göra om inte matematiken fanns och användningsområdena är i stort sett oändliga. För att visa hur matematiken kan tillämpas i samhället använder vi två exempel från vår egen forskning.
– Matematik får allt fler användningsområden. Matematiker som utvecklar ny matematik behöver inte ha någon särskild tillämpning i tankarna men väldigt många matematiska metoder kommer till användning på väntade eller oväntade sätt, säger Kimmo Eriksson, professor och ämnesföreträdare för matematik/tillämpad matematik på MDH.
Förbättrad fiskproduktion för ökad hälsa
Linus Carlsson är universitetslektor i matematik. Hans forskning fokuserar på hur man kan förbättra produktionen av fisk i Östafrika. Det kan finnas olika mål med att effektivisera produktionen av fisk. I det här fallet syftar forskningen till att se hur man kan få ut så mycket mat, kilomängd fisk, som möjligt från dammarna.
– I Östafrika och i stora delar av världen finns det inte tillräckligt med kött och fisk. Vi vill förhindra att människor i de här regionerna blir sjuka av proteinbrist eller dör av svält, säger Linus Carlsson.
För att kunna utvärdera vilket som är den bästa skördestrategin använder sig forskarna av matematiska modeller och numeriska metoder för att undersöka vilket scenario som är det optimala sättet för att få så mycket kilofisk som möjligt.
– Det är just det matematiken är så användbar för. Vi kan utvärdera mängder av scenarier och göra simuleringar på ett mycket snabbt och effektivt sätt som det tar lång tid att undersöka om man skulle testa scenarierna i verkligheten. Exempelvis kan vi redan nu se att det blir mer ekonomiskt och att mängden mat ökar om man odlar minst två fiskarter; afrikansk mal och nil-tilapia istället för bara en art, säger Linus Carlsson.
Förutspå mänskliga beteenden som påverkar allmän opinion
Kimmo Eriksson är både professor i matematik och doktor i socialpsykologi. Hans pågående forskning har fokus på hur människors åsikter förändras över tid, något som är viktigt för att kunna förstå och förutsäga samhällsförändringar. Hans forskning hade inte varit genomförbar utan matematikens hjälp.
– Först tittar jag på socialpsykologiska studier av vad som påverkar individer att ändra åsikt eller beteende. Därefter krävs det matematiska modeller av hur individer i en befolkning samspelar, för att från kunskapen om hur individer fungerar kunna göra förutsägelser om vilken förändring som kommer att ske på befolkningsnivå, säger Kimmo Eriksson.
Sådana modeller kallas för ”dynamiska system” och de kan analyseras med matematiska metoder eller genom simulering med hjälp av dator. De matematiska modellerna ger därmed förutsägelser som slutligen testas mot den faktiska förändringen av åsikter över tid. Detta sker genom en statistisk analys av opinionsdata.
– Det är viktigt att förstå att den allmänna opinionen har stor betydelse för vilka politiska beslut som fattas och även vilka sociala normer som råder i samhället. Det kan handla om vad man har för åsikter om barnaga eller om man anser att äktenskap mellan personer av samma kön ska tillåtas, säger Kimmo Eriksson.