MDH sprider kunskap för bättre folkhälsa i Östafrika

Forskare vid MDH ska i samverkan med KTH utbilda statstjänstemän i Etiopien och Rwanda, bland annat inom områdena digitalt lärande, folkhälsovetenskap och om FN:s mål för hållbar utveckling.

− Vi ska öka kunskapen bland statstjänstemän som har makt att påverka ländernas framtida skola, undervisning, hälsoutveckling och jordbruk, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH.

Förutom att ta fram utbildningsmaterial om de globala hållbarhetsmålen ansvarar forskare vid MDH även för att utbilda statstjänstemännen om hur befolkningens hälsa kan förbättras och för att sprida kunskap om matens betydelse för barns hälsa och utveckling.

− Både i Etiopien och Rwanda är hämmad tillväxt, så kallad stunting, ett utbrett problem bland barn under fem år. Stunting beror på att barn inte fått tillräcklig med mat under sina 1 000 första dagar, vilket leder till att barnen blir kortväxta och inte utvecklas på samma sätt som om barnen hade fått tillräckligt med energi och näring, säger Katarina Bälter.

Ett annat viktigt område inom projektet är att öka kunskapen kring digital hälsolitteracitet. Det kan beskrivas som förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet.

Studenter tar del av projektet

Projektet ligger i linje med utvecklingen av det reviderade kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, som startade den här terminen på MDH.

− Vi eftersträvar att våra utbildningsprogram går hand i hand med den forskning som bedrivs på högskolan. Våra studenter inom folkhälsovetenskap kommer att ta del av det här projektet i sin utbildning, säger Katarina Bälter.

Effektiv utbildningsmetod

Utbildningsprogrammet kommer att använda sig av metodiken frågebaserat lärande. Metoden, och det tillhörande datorstödet, har utvecklats inom projektet Open Learning Initiative (OLI) på Carnegie Mellon University i USA. Metoden bygger på att deltagarna svarar på frågor där de direkt får återkoppling på vad de behärskar och vad de behöver arbeta mer med. Utbildningsmetoden är kostnadseffektiv och tidigare studier baserade på OLI-metoden visar att deltagarnas inlärningstid halverats. I en situation där det är ont om lärare skapar metoden möjlighet att utbilda fler.

Projektet startade den 1 september och finansieras med två miljoner kronor av Svenska Institutet.

− Det är ett spännande projekt som binder samman fler aktuella utmaningar. Digitalt lärande har stort potential, speciellt i länder med knappa resurser, säger Katarina Bälter.