Eftertraktade studenter inom hälsorobotik

Robotik används i allt fler branscher och dagens huvudsakliga användningsområden spås överskuggas av andra inom ett decennium. Med ny breddad användning måste utbildningen följa med och utvecklas i snabb takt. Det har MDH tagit fasta på.

Att robotik är i tiden och att robotar är på frammarsch i industrin är känt för de flesta. Men att behovet för just hälsorobotik är ökande - det är kanske inte lika känt utanför forskningsmiljöerna.

Vid MDH finns en egen utbildning inom hälsorobotik som ingår i civilingenjörsprogrammet i robotik, och högskolan har spännande forskning inom området. En av forskarna är Elaine Åstrand.

– Vårt civilingenjörsprogram i robotik är anpassat till dagens behov inom industrin och vårdsektorn. Det är möjligt genom att vi har både undervisning och framstående forskning under samma tak. Undervisningen är förankrad i vår forskning, därmed är våra utexaminerande studenter hett eftertraktade, säger Elaine.

Kunskaper i signalbehandling, artificiell intelligens och avancerad neuroteknik är centrala i hälsorobotiken.

Sverige ligger i framkant inom hälsorobotik

– Nästan varje vecka får vi förfrågningar om samarbete eller kontakt med studenter för rekrytering, säger Elaine. – Förfrågan om att starta upp systerutbildning i Kina är under behandling. Vi har till och med svårt att rekrytera våra studenter till forskartjänster eftersom de jagas av industrin och ofta har flera erbjudanden att välja emellan.

– Robotiken generellt spås få en revolutionerande inverkan på samhället. Hälsorobotiken är relativt outforskad och har stor potential för Sverige och speciellt för oss på MDH. Vi ser en klar ökning i behovet av hälsorobotik och robotik i samklang med människan, säger Elaine.

MDH satsar långsiktigt på hälsorobotik

– I min forskning om intelligenta framtida teknologier undersöker vi bland annat hur ny hjärnteknik kan hjälpa strokepatienter till en bättre vardag. Genom att koda av hjärnans aktivitet kan vi utveckla interaktiva träningsmetoder som hjälper till att stärka hjärnans aktivitet och på så sätt förbättra hälsan och vardagen för personer som har haft en stroke.

– Hjärnan har en otrolig förmåga till förändring, berättar Elaine Åstrand. – Forskning visar att efter en hjärnskada från till exempel en stroke, så genomgår hjärnan stora förändringar för att kompensera för den skadade regionen. Men hjärnan klarar inte alltid att få tillbaka alla funktioner, alltför många människor lever med bestående funktionsnedsättningar.

Elaine Åstrand använder sig av en metod för att avläsa och träna hjärnaktivitet hos människor.

– Genom att lära oss att utläsa med vilken intensitet hjärnan jobbar så kan vi också lära oss att träna upp den. Om vi jämför med att gå till gymmet; När vi kämpar för att lyfta en vikt ser vi direkt hur högt vi lyckas att lyfta den och vi kan på så sätt träna oss på att lyfta den högre. Med den typen av direkt återkoppling kan du träna dig till att bli starkare fysiskt. Samma gäller för hjärnan. Direkt återkoppling från hjärnans aktivitet möjliggör träning för att stärka aktiveringsmönster, synapser och kopplingar, i hjärnan och du kan träna dig till att bli starkare mentalt, förklarar Elaine Åstrand.

– Vi testar till exempel återkoppling där patienten ser en hand på en skärm. Handen öppnar sig samtidigt som patienten tänker på att den egna handen ska öppna sig. Hjärnan får en återkoppling och tränas i att sända signaler till den funktionsnedsatta handen. Handen tränas upp till att användas igen.

Som en del av satningen inom Sörmlandskontraktet införs tre nya kurser i hälsorobotik på civilingenjörsprogrammet i robotik. Dessutom omarbetas fyra kurser på programmet med koppling till hälsorobotik.